Venezuelas huvudstad Caracas. Foto: PAULINO MORAN / CC BY-SA.

För lite information om kriminell grupp ger asyl

En kvinna med bebis har sökt asyl på grund av påstådda problem med en kriminell grupp i Venezuela. Eftersom hon avlägger en ”relativt oförändrad berättelse” väljer domstolen att tro på henne. Internflykt inom Venezuela anses omöjlig då den asylsökande är en ”kvinna med ett minderårigt barn som ska etablera sig på en främmande ort under rådande katastrofala situation i Venezuela” och Migrationsverket inte bevisat på vilka orter den kriminella gruppen inte är verksamma.

En kvinna från San Cristobal i Venezuela som vi kan kalla ”A” och hennes bebis ”B” sökte asyl i Sverige i november 2018. Deras asylberättelse går ut på att A i likhet med B:s pappa Carlos varit medlemmar i partiet ”Primero Justitia”. A och Carlos delade ut reklam för partiet. I mars 2018 tog gruppen Los Colectivos Carlos mark.  Detta ska de ha gjort för att de inte gillade Carlos politiska uppfattning och för att Carlos har ett hus. Paret ska då ha gått till myndigheterna som sa att de inte kunde bistå med myndighetsskydd.

Sedan ska Los Colectivos ha ringt och krävt 10 000 dollar för att paret är oppositionella. Om de inte betalade skulle de kidnappas. Los Colectivos ska ha ringt fler gånger och även  förstört A:s bil eftersom det stod ”Primero Justitia” på bilen. Familjen gjorde en polisanmälan. Då ringde Los Colectivos och sa att de fått reda på att en polisanmälan gjorts. Paret lämnade då landet. Carlos åkte till USA där han har ett barn från ett tidigare förhållande och A och B åkte till Sverige.

Migrationsverket hade en del invändningar. Bland annat anmärkte verket på att Carlos inte sökt asyl i USA och att han rest till Sverige och hälsat på A och B utan att söka asyl här. Verket trodde inte på A:s berättelse och beslutade i juli 2019 om utvisning varvid A överklagade till migrationsdomstol.

Carlos exfru har fått asyl i USA

Domstolen tycker det är viktigt att påpeka att Migrationsverket inte ifrågasatt att Carlos exfru har fått asyl i USA:

”Migrationsdomstolen kan inledningsvis konstatera att Migrationsverket inte har ifrågasatt att A och hennes sambo Carlos varit politiskt aktiva inom oppositionen, att Carlos, hans före detta fru samt deras gemensamma barn uppmärksammats av Los Colectivos, att Carlos  före detta fru misshandlats i samband med en demonstration samt att Carlos före detta fru och dotter fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande i USA på grund av hotbilden. Domstolen finner inte heller skäl att ifrågasätta dessa uppgifter.”

Migrationsdomstolen har också förhört Carlos och skriver av någon anledning att Carlos sagt att han:

”tidigare ägde en affärskedja som sysslade med försäljning av reservdelar och gummi till bromsar i Venezuela samt att familjen tillhörde medelklassen.”

”Förhållandevis oförändrad berättelse” ger asyl

Med följande motivering skriver domstolen varför duon ska klassas som flyktingar:

”Migrationsdomstolen bedömer vidare att A har lämnat en förhållandevis oförändrad berättelse över tid. De få uppgifter som skiljer sig åt eller utelämnats vid den muntliga förhandlingen är inte av sådan dignitet att de i sig påverkar hennes tillförlitlighet. Som ovan nämnts stöds hennes berättelse även av de uppgifter som hennes sambo Carlos  lämnat i vittnesförhör. Migrationsdomstolen anser vidare att A varken är vag eller detaljfattig. Berättelsen framstår inte heller som överdriven utan tvärtom ärligt återhållsam och självupplevd. Beskrivningen om vad som hänt överensstämmer också med landinformationen i målet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad A har berättat om Los Colectivos agerande mot familjen finner domstolen att hon har gjort sannolikt att det finns en konkret och personlig hotbild mot dem.”

Internflykt?

Domstolen diskuterar sedan om det är lämpligt att hänvisa A och B till internflykt inom Venezuela för att undkomma Los Colectivos istället för att låta dem bo i Sverige.

Så här skriver domstolen om Migrationsverkets uppfattning:

”Migrationsverket har uppgett att A och hennes dotter kan internfly till Caracas eller Valencia. Verket har motiverat sitt ställningstagande med att A inte har gjort sannolikt att den falang av Los Colectivos som utsatt henne i San Cristobal skulle ha en vilja eller förmåga att eftersöka henne och dottern utanför hemområdet. Vidare har verket anfört att hon är en ung, frisk kvinna i arbetsför ålder.”

Migrationsverket ska bevisa att internflykt är möjlig

Domstolen förklarar sedan att den anser att det åligger Migrationsverket att bevisa att den påstått existerande falangen av Los Colectivos som A lämnat en förhållandevis oförändrad berättelse om inte har möjlighet att komma åt henne på de orter verket föreslår. Domstolen skriver först:

”Det är Migrationsverket som har bevisbördan för att det finns ett rimligt och relevant internflyktsalternativ. För att verket ska kunna uppfylla sin bevisbörda måste det kunna presentera en tillräcklig utredning som innehåller aktuell och exakt information. Om en domstol vid en överprövning finner att verket inte kan presentera en tillräcklig utredning och inte har uppfyllt sin bevisbörda ska det vara till fördel för den enskilde (prop. 2013/14:248 s. 32).”

Migrationsverket har gått igenom material i sitt så kallade landinformationssystem och gett ett svar till domstolen som beskrivs som att verket hävdar att:

”det utifrån landinformationen är svårt att veta om en person som utsätts för sanktioner från Los Colectivos i ett område riskerar att drabbas av samma problem vid flytt till ett annat område. Det finns uppgifter om att vissa grupper inom Los Colectivos kan ha ett övervakningsnätverk, men att det är svårt att få en överblick av omfattningen av ett sådant. Vidare finns det stora skillnader mellan grupperna, där vissa är kopplade till ett specifikt område medan andra bedriver verksamhet i flera områden. ”

A är en kvinna med minderårigt barn

Med följande ordalydelse underkänner domstolen Migrationsverkets svar och tilldelar A och B uppehållstillstånd och flyktingstatus i Sverige:

”Migrationsdomstolen bedömer mot bakgrund av återgivna uppgifter från landinformationen i målet att det får anses oklart om internflykt vid en hotbild från Los Colectivos som i aktuellt fall kan ses som relevant. Verket synes vidare inte ha beaktat att det rör sig om en kvinna med ett minderårigt barn som ska etablera sig på en främmande ort under rådande katastrofala situation i Venezuela. Migrationsverket kan därmed inte anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Det går då inte att hänvisa A och hennes dotter till internflykt.”

Domen har målnummer UM 2348-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Luleå. De som dömde var rådmannen Eva Beselin och nämndemännen Ilkka Isaksson (SD), Niclas Sjöö (SJVP) samt Lina Sundqvist (SJVP). Rätten var enig.

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.