Unga afghaner i Sverige upplever stress av kraven på att behöva anpassa sig till och integreras sig i det svenska samhället. Än orimligare är känslan av att känna tacksamhet för den chans och det lyft till svensk levnadsstandard som man fått av de svenska skattebetalarna. Det är också orimligt att integrationen efter ankomsten är ett personligt ansvar för individen. I stället bör det utan bortre gräns vara mottagarlandets ansvar. Det framgår av en studie framtagen av Göteborgs universitet.
Kraven på att bli en del av majoritetssamhället – lära sig svenska språket, följa svenska lagar, acceptera svenska värderingar och försörja sig själv – beskrivs av många som självklara i den offentliga debatten. Men i intervjuer med unga som kommit som ”ensamkommande” från Afghanistan tecknas en annan bild. Där framträder en vardag med en känsla av att vara utsatt för bedömningar och krav som får dem att må dåligt. Bakom studien står forskare vid Göteborgs universitet.
LÄS ÄVEN: ”Ensamkommande” afghan åtalas för styckmord – gömde kollegans kroppsdelar i frysen
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– De unga berättar att integration i praktiken betyder att de måste vara mer skötsamma, mer laglydiga och mer anpassade än alla andra. Utrymmet att göra fel upplevs som mycket litet, säger Live Stretmo, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap.
Förväntas känna tacksamhet
Materialet bygger på djupintervjuer med personer som anlände under asylkollapsen 2015. Flera beskriver hur de uppfattar att acceptans förutsätter att de visar uppskattning mot sina svenska välgörare och inte ifrågasätter de krav på anpassning och integration sin ställs.
LÄS ÄVEN: Afghan våldtog barn och slapp fängelse – då våldtog han ännu ett barn under vapenhot
I berättelserna återkommer bilden av att den som vill räknas måste vara arbetsam, hålla tider och följa regler. Att opponera sig mot det kan, enligt de intervjuade, tolkas som bristande vilja att bli en del av Sverige.
– Idealbilden som förmedlas är någon som nästan är felfri, en slags supermedborgare, menar Stretmo.
Ett ständigt representantskap
Flera av de unga säger att de upplever sig inte tillräckligt bli betraktade som individer. I stället känner de sig sedda som en i gruppen afghanska migranter, något som förstärker trycket att inte göra misstag, exempelvis begå brott.
I studien beskrivs det som ”stereotypa föreställningar” att de afghanska migranterna skulle vara mer hemfallna åt kriminalitet eller extremism. Statistik visar dock att det finns fog för detta genom en överrepresentation i båda fallen. Men att behöva vara en av de ”bra” afghanerna i Sverige som sköter sig och gör rätt för sig känns tungt för många.
LÄS ÄVEN: Annie Lööfs afghanske ”flyktingbarn” döms för mordhot mot Nigel Farage
– Att dela in människor i goda och dåliga migranter blir ett sätt att navigera i en situation där man vet att man är under lupp, säger Stretmo.
Anpassning och förlust
Samtidigt rymmer strävan efter att passera som svensk en ambivalens. De intervjuade talar om sådant att värderingar och sedvänjor de har med sig från hemlandet sällan ses som meriter i integrationsprocessen i det svenska samhället.
LÄS ÄVEN: Advokat: Afghansk gruppvåldtäkt så vidrig att det skulle orsaka upplopp om folket fick se detta
Några uttrycker en sorg över att relationen upplevs som ensidig: de ska förändras, medan majoritetssamhället inte förväntas göra detsamma. Man tycker att det borde vara mer av en ömsesidig process där man går halva vägen var – afghanerna blir mer svenska samtidigt som svenskarna blir mer som afghaner.
Från gemensamt projekt till eget ansvar
Enligt forskarna på Göteborgs universitet speglar berättelserna en bredare utveckling där integration allt mer kommit att handla om individens eget ansvar för sitt liv i motsats till att det svenska samhället fortsätter att ta det ansvaret.
– När fokus nästan uteslutande hamnar på vad den enskilde ska prestera blir det lätt att bortse från vilket ansvar samhället har för att skapa reella möjligheter till delaktighet. Det är den förskjutningen de unga reagerar på, säger Stretmo.
LÄS ÄVEN: 82-åring våldtagen av hemtjänst-afghan – sonen såg allt via övervakningskamera
Studien visar enligt henne hur kraven uppfattas av dem som förväntas leva upp till dem – och hur upplevelsen av att aldrig riktigt räcka till präglar många afghanska migranters liv i Sverige.
