Att forskningen i Sverige är fri har många tagit för givet. Det gjorde även den forskande läkaren Kristina Sundquist – tills hon blev föremål för en brottsutredning om att ha bedrivit förbjuden forskning om vilka det är som begår våldtäkter i Sverige. Efter att ha levt med en brottsstämpel på sig i två år läggs nu utredningen ned. Någon ursäkt eller kompensation för hur hon drabbats får Sundquist däremot inte.

Kristina Sundquist är läkare i allmänmedicin. Av en händelse upptäckte hon i samband med ett forskningsprojekt att det råder stor överrepresentation av migranter som gärningspersoner till våldtäkter och valde att uppmärksamma detta. Det skulle hon inte ha gjort.

Att dessa uppgifter inte förtegs sågs inte på med blida ögon högre upp i forskningsvärlden. Överklagandenämnden för etikprövning (Önep) beslöt på eget initiativ anmäla Sundquist för ”oetisk” forskning och på det sättet sätta stopp för den.

”Inte tillstånd” att forska

Enligt anmälan hade Sundquist ”inte tillstånd” att nämnda sådana saker i sin forskning och ärendet överlämnades till åklagare för brottsutredning. I två års tid har hon tvingats leva med en degraderande brottsstämpel på sig i forskarvärlden med de konsekvenser för karriären det fört med sig.

Men nu lyfts oket från Sundquists axlar åtminstone delvis när Eva-Marie Persson, överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, meddelar att utredningen läggs ned. Det sker dock inte därför att man kommit fram till att det inte går att styrka att Sundquist begått något brott.

Skälet är i stället att preskriptionstiden löpt ut. Det innebär att Sundquist aldrig fullt ut kommer att blir rentvådd och få upprättelse. Det kan innebära att hon även framgent kan få svårt att bedriva forskning.

Är både glad och kritisk

Sundquist säger i en kommentar till Läkartidningen att hon är glad över att utredningen läggs ned men att hon samtidigt är kritisk till att det tagit så lång tid och att det endast är därför som hon inte längre kan utredas för brott.

Hon hoppas ändå på att den uppmärksammade utredningen ska leda till att forskningen i Sverige blir fri på riktigt så att inte fler forskare ska riskera dras inför domstol för att ha nämnt sådant i sina avhandlingar som av vissa i maktposition uppfattas som obekvämt.

– Om man bestämmer sig för att vissa data kan komma att användas på ett mera fritt sätt, förutsatt att människors integritet skyddas, så tänker jag att även viss medicinsk forskning kan undantas etikprövning.

Har väckt debatt

Fallet Kristina Sundquist har initierat en debatt om hur fri forskningen i Sverige egentligen är och i vilken utsträckning det som kallas för etikprövning blivit ett sätt att med politiska förtecken tysta obekväm kritisk forskning. Andra uppmärksammade fall av liknande slag har gett ytterligare bränsle åt den debatten.

Samnytt har fortlöpande bevakat utvecklingen i fallet Kristina Sundquist. Du kan läsa samtliga relaterade artiklar HÄR.