Forskaren Emma Frans vill avslöja falska nyheter, desinformation och lögner

64 Shares

➤ PORTRÄTT Emma Frans är forskare vid Karolinska institutet och Oxford University. I grunden är hon epidemiolog och forskar om sjukdomars utbredning i befolkningen. Vid sidan av det arbetet har Emma Frans dock också ett stort intresse för sanningen. I en lång intervju med DN berättar hon att hon med oro ser på hur falska nyheter sprids i medierna och att hon har tagit fram en vetenskaplig metod för att avslöja medielögner.

Om ett år är det riksdagsval i Sverige och svenska allmänmedier kommer sannolikt att i stor utsträckning missbruka sin ställning och ägna sig åt det man med en nyspråklig term kallar för ”agendasättande nyhetsjournalistik”. Bakom begreppet finner man nyhetsrapportering där medieaktören ger sken av att skriva konsekvensneutralt men i själva verket vinklar, förtiger och inte sällan även ljuger i syfte att påverka mediekonsumentens åsiktsbildning.

Orolig för valrörelsen 2018
Mot bakgrund av den påtagliga vänsterliberala dominans som råder i det svenska medielandskapet är risken att i valrörelsen utsättas för falska nyheter och lögner störst för Sverigedemokraterna. Emma Frans vill lära svenska folket att genomskåda falsk nyhetsförmedling så att svenska folket kan gå till valurnorna välinformerade i stället för felinformerade.

Skrivit ny bok
Det var bland annat detta som gav Emma Frans motivation att skriva boken ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams”. Hon anser att det idag är viktigare än någonsin att vi medborgare är kritiska till det vi hör och läser i en tid då fejknyheter och rena lögner sprids i media som aldrig tidigare.

Trump måltavla
Emma Frans exemplifierar med ”världens mäktigaste man”- USA:s president Donald Trump. Han har fått utstå mer falska nyheter och medielögner än kanske någon annan, men har i likhet med Emma Frans också tagit upp kampen mot ”fake news”.

Brexit och Trump ett uppvaknande
För DN förklarar Emma Frans hur det senaste amerikanska presidentvalet men även den brittiska folkomröstningen om utträde ur EU blev ”varningsklockor” som fick henne att vakna upp och inse att hon utifrån sina dogmatiska föreställningar i likhet med många andra inom etablissemanget tagit saker för givna som inte alls kan tas för givna:

– För mig blev Brexit och Trump en varningsklocka. Jag blev superförvånad, jag trodde inte att någon av de sakerna skulle inträffa.

Emma Frans tvingades ompröva sin gamla fördomsfulla och nedlåtande inställning där hon sagt till sig själv att: ”Trump är ju ett troll”.

Digital pubertet
Vi lever i en ”digital pubertet” menar Emma Frans där vi tar det medierna skriver på nätet som absoluta sanningar och inte förstår att det ofta kan vara desinformation.

– Vi måste bli bättre på att genomskåda osanningarna. Jag tror att vi på sikt kommer lära oss […] att vara uppmärksamma på eventuella lögner. Än så länge befinner vi oss i en digital pubertet där vi inte ännu lärt oss att vara tillräckligt skeptiska.

Svenskarna alltmer mediekritiska
Färska undersökningar visar dock att svenska folket blivit alltmer skeptiska till vad medierna skriver. Den naivitet som Emma Frans beskriver håller på att försvinna och ersättas av ett hälsosamt kritiskt förhållningssätt. Alltfler svenskar hämtar numera också sin information från fler källor och ett mer allsidigt utbud av information än bara de gamla vänsterliberala medierna.

Föredrag i vetenskapligt tänkande
I syfte att lära andra tänka kritiskt anordnar Emma Frans nu föredrag utifrån sin vetenskapliga metod om hur man avslöja falska nyheter. I en intervju med DN säger hon bland annat:

– Jag tänkte att det kan vara intressant att sprida de kunskaper man har i vetenskaplig metod och hur man försöker tänka vetenskapligt, hur man på ett objektivt sätt försöker närma sig intryck och information och utvärdera det.

– Det är förhållningssätt som kan användas i alla typer av sammanhang och i dag behöver vi alltmer ha med oss det tänket – med så mycket information och desinformation som sprids.

Vill motverka faktaresistens
I DN-intervjun berättare Emma Frans att hon de senaste åren har forskat, utbildat, föreläst och försökt motverka den faktaresistens som är så påtaglig i samhället idag.

– Många studier har konstaterat att det är oerhört svårt att få någon som har övertygats om ett felaktigt påstående att ändra sig, säger hon. Bekräftelsebias gör att en person bara tar till sig den information som stöder hypotesen.

Ett tydligt exempel på detta är hur man inom åsiktsetablissemanget sluter sig inåt och aldrig omprövar sina ståndpunkter utifrån nya intryck från verkligheten – t ex den socialkonservativa folkrörelsens – utan i stället ägnar sig åt att bekräfta sina egna tankar och idéer och låter fakta stå tillbaka för känslor och åsikter.

Birro kom ut ur åsiktskorridoren
Emma Frans nämner ett avsnitt av ’Söndagsintervjun’ i SR P1 med författaren Marcus Birro, där han berättade om det starka folkliga stöd han fick när han vågade öppna ögonen och munnen och kritisera den svenska invandringspolitiken. Detta i stället för att räddhågset fortsätta låta sig tystas av de vänsterliberala konformitetskrav och intolerans som råder inom det mediaetablissemang där Birro länge varit verksam som skribent.

Om Marcus Birros mod att komma ut ur åsiktskorridoren säger Emma Frans bl.a. följande:

– Birro blev påhejad av allmänheten och utesluten från det så kallade mediala pk-etablissemanget. […] Sanningen är att de flesta av oss behöver höra saker som utmanar vår världsbild.

Självkritisk
Emma Frans är också självkritisk och menar att privilegierade personer som hon själv som ofta lever och verkar i en skyddad tillvaro långt ifrån vanliga människors verklighet och vardag kan unna sig att ha de ”rätta” åsikterna:

– Det är lätt för mig att sitta på Karolinska och vara jättepolitiskt korrekt.

Poliser närmare verkligheten
Som motpol nämner Emma Frans poliser som i sin arbetsmiljö dagligen konfronteras med den verklighet hon själv sällan kommer i kontakt med och menar att man då formar helt andra åsikter.

Kritiserar Public Service
I DN-intervjun uttrycker Emma Frans kritik mot Public Service som hon inte anser tar sitt demokratiska ansvar. Hon nämner som exempel program som Opinion Live. Det är ett program som har programledare som själva är vänsterorienterade åsiktsjournalister i botten och som ofta tar parti med den debattör som de själva sympatiserar med i stället för att agera opartisk moderator.

Åkessons sommartal
Emma Frans lyfter fram Jimmie Åkessons sommartal som ett exempel på hur den förmedlade verklighetsbilden rimmar illa med den verklighet vanligt folk upplever. I talet pratade Åkesson om att regeringen hela tiden upprepar mantrat om hur bra det går för Sverige och hur falskt detta påstående skorrar i många vanliga svenskars vardag där otryggheten och kriminaliteten ökar och välfärden monteras ned.

Nya medier demokratiskt viktiga
Vidare är Emma Frans starkt kritisk till de försök som görs från etablissemangets sida att försöka stänga ned de nya framtidsmedierna som ger ett alternativ till de gamla mediernas likriktning och tillhandahåller fakta och åsikter som etablerade medier inte släpper fram. Hon ogillar också försöken att begränsa friheten att uttrycka sig i sociala medier som Facebook.

Emma Frans slår fast att det är viktigt ur demokratisk aspekt att alla har en plattform. För var det inte så. Internet har satt medieverktygen i var mans och kvinnas hand och är kanske den viktigaste demokratiska revolutionen sedan rösträtten.

Medierna bör granskas
Emma Frans säger till DN att hon tycker det är bra att det numera görs studier som syftar till att granska hur medier skriver om ämnen som exempelvis invandring. Genom att göra sammanställningar kan man påvisa trender och tendenser i journalistiken som annars kan vara svåra att se och leder till att debatten om medierna mest blir en fråga om tro och tyckande.

Forskare i isolerad värld
Det är ett för stort glapp mellan akademiker/forskare som hon själv och folket menar Emma Frans. Vi forskare ”lever i en isolerad värld” slår hon fast. Hon tycker dock det är bra att medborgarna numera börjat ifrågasätta och kritiskt granska de ”sanningar” som levereras från de akademiska institutionerna.

Här, precis som i medielandskapet, finns en påtaglig vänsterliberal slagsida som inte sällan tillåts påverka ”forskningsresultaten”. Då behövs en folkets granskning för att avslöja falsk vetenskap.

En resa mot upplysning
Emma Frans vetenskapliga forskarmentalitet styr henne i riktning mot en mer upplyst medvetenhet bortom dogmer och känsloargument. Hon har emellertid fortfarande en del fördomar, vanföreställningar och stereotypa föreställningar att göra upp med.

Bland annat avslöjar hon i intervjun med DN att hon tror på myten om att människor i Sverige idag med mörkare hudfärg tillhör en underklass och är mest utsatta. Detta trots att hon är gift med en man som är hälften svensk och hälften kenyan och som befinner sig mycket långt från underklass och utsatthet.

Klassförakt och rasism
Hon blandar utifrån vänsterliberal socioekonomisk mytbildning samman underklass och utsatthet med kriminalitet och antisocialitet. Hon uttrycker utifrån den indoktrinering hon vuxit upp med ett omedvetet klassförakt när hon hävdar att fattiga människor är mer kriminella än andra. Det är en tes som när den appliceras på människor med mörkare hudfärg blir en närmast rasistisk tankefigur.

Vidskeplig tro på turen
Emma Frans distanserar sig också betänkligt från det vetenskapliga förhållningssätt hon annars förespråkar när hon erkänner att hon vidskepligt tror på turen. Att hon själv är forskare medan någon annan som getts samma möjligheter ”ligger i rännstenen” beror bara på att hon har haft tur, inte på att hon ansträngt sig.

– Folk har så svårt att fatta och erkänna att de har haft tur. Vi vill gärna tro att vi bara har oss själva att tacka för vår framgång, men att jag är doktor medan en person som har samma bakgrund ligger i rännstenen beror inte på att jag har jobbat hårt.

Skapat själva eller fått till skänks?
Även denna tankefigur kan spåras till det vänsterliberalt postmoderna tankegodset och kommer till uttryck i synnerhet när invandringsfrågan diskuteras. Vi svenskar har inte själva skapat vårt välfungerande samhälle och välstånd genom generationer av hårt arbete. I stället har vi bara haft tur.

På motsvarande sätt har människor på andra håll i världen bara haft otur och kan inte skyllas för de lågutvecklade samhällen med brist på välstånd som råder där. Därför bör alla sämre lottade människor ha rätt att komma till Sverige och ta del av det välstånd som vi så oförtjänt och orättvist har fått av ren tur.

På väg men inte framme
Emma Frans har en bit kvar till att bli den vetenskapligt upplysta människa som är hennes ideal, befriad från fördomar, känslostyrda åsikter, vidskepelse och konformism. Men hon är på god väg.

64 Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.