Feta, korkade, rökande människor med ADHD och låg utbildning skaffar flest barn visar ny brittisk forskning. Rika, välutbildade och intelligenta får färre. Invandrare som medicineras mot ADHD enligt ett färskt M-förslag kan hypotetiskt reducera den invandrade populationen genom att minska deras barnafödande med uppemot tre procent.

Som framgår av en ny forskningsrapport publicerad i tidskriften Behavior Genetics har forskare med hjälp av en biobank tittat på generna hos 400 000 britter av europeisk härkomst. Sedan har man jämfört dessa med tidigare forskning om koppling mellan gener och 33 olika personliga egenskaper / livsutfall.

I ett tredje steg har man tittat på hur många barn de 400 000 individerna fått. Till sist har man räknat ut hur sannolikt det är att människor med vissa personliga egenskaper för sina gener vidare. Slutresultatet har viktats utifrån att att det varit frivilligt att anmäla sig till biobanken och att det oviktade resultatet därför bygger på resultat från människor som inte är helt typiska för befolkningen i stort.

Beräknad korrelation mellan barnafödande och polygenetiskt påverkade variabler enligt figur 2 i forskarnas rapport. Positiva värden innebär fler barn än genomsnittet och negativa värden innebär färre barn än genomsnittet. Se forskningsrapporten för ytterligare förklaring.

Dålig impulskontroll ger många barn

Ur forskningsrapporten kan man utläsa att människor som är genetiskt predisponerade för att få ADHD, börja röka, bli feta eller hålla på med vissa droger får många barn. De som har en genetik som antyder att de är intelligenta, satsar på utbildning och tjänar mycket pengar förväntas tvärtom få ett lågt antal barn.

Egenskaper som i någon mån kan sägas vara kopplade till dålig impulskontroll, dålig planeringsförmåga och låg intelligens tycks således i dagens Storbritannien vara evolutionära framgångsfaktorer.

Evolutionen går åt fel håll

Forskarna skriver i sitt “diskussionsavsnitt” i slutet av artikeln:

“Polygenic scores” som korrelerar med lägre inkomster och mindre utbildning har ett positivt selekteringstryck. Dessutom är många av de fenotyper som selekteras för kopplade till ökad sjukdomsrisk. Många människor skulle nog föredra att ha goda akademiska meriter, låg risk för ADHD och depressionssjukdom, och låg risk för hjärtsjukdom, men det naturliga urvalet driver utvecklingen i motsatt riktning.

Amfetamin till invandrare för att bekämpa ADHD

Moderaterna i Sverige gick nyligen ut och lovade en satsning på att testa invandare för “ADHD”. Tanken är att de som får den något godtyckliga diagnosen ska kunna medicineras med amfetaminliknande substanser för att kunna modifiera sitt beteende. Forskarnas resultat antyder att en ökad ADHD-medicinering av invandrare inte bara kan göra att de börjar uppföra sig bättre i skolan, utan kanske också driver ner deras barnafödande.

I tabellen högre upp i artikeln fick forskarna fram ett värde på drygt “0.03” för ADHD vilket kan tolkas som att människor som utifrån sin genetik har 100 procents sannolikhet att få ADHD förväntas få drygt tre procent fler barn än de som har noll procents genetisk sannolikhet för ADHD.

Intelligensnivån sjunker i väst

Det är belagt att den genomsnittliga IQ-nivån sjunker i västvärlden. I Norge, Finland och Danmark är fenomenet särskilt tydligt. Sverige som haft än mångdubbelt högre invandring har valt att stå utanför mätningarna men PISA-resultaten ger en indikation om att trenden kan vara ännu starkare här.

Forskarna spekulerar dock hellre i andra bakomliggande faktorer än än stor inflyttning från tredje världen och högt barnafödande i dessa grupper. Bland hypoteserna märks sådant som våra ändrade levnadsvanor där tekniken numera sköter uppgifter som vi tidigare var tvungna att använda våra hjärnor till.