LEDARE • När Svenska Dagbladet påstår att migrationspolitiken blivit ”för restriktiv” och att ”pendeln slagit över”, blundar man medvetet eller aningslöst för att Sverige fortfarande befinner sig mitt i en integrationskris utan motstycke i västvärlden med alldeles för höga problemskapande inflödesvolymer från tredje världen. Att känna ”stolthet” över ett sådant haveri vittnar om en total brist på markkontakt, alternativt en liberal politisk agenda att vilseleda svenska folket.

I en ledartext skriver Mattias Svensson att han känner ”stolthet för de fall där Sverige kan vara en fristad” för allahanda sorters migranter. Men stolthet är knappast den känsla som präglar stora delar av befolkningen i de kommuner där välfärden går på knäna, där budgetunderskotten skenar – Malmö tvingas till exempel varje år få en fjärdedel av budgeten, i reda tal cirka 6 miljarder i utjämningsbidrag från statskassan – och där parallella samhällen vuxit fram.

Att tala om ”stolthet” i ljuset av gängkriminalitet, islamistisk extremism, antisemitism på gatorna, hederskultur och kvinnoförtryck är att negligera den realitet många svenskar möter dagligen. För förmånen att berikas av allt detta betalar svenskarna i storleksordningen 100 miljarder skattekronor varje år.

Myten om en ”hårt reglerad” invandring

Svensson hävdar att asylinvandringen ” var hårt reglerad” fram till 2015. I själva verket var Sverige unikt i västvärlden i sin extremt liberala hållning. Vi tog emot fler än våra nordiska grannländer tillsammans, och när krisen slog till 2015 bröt mottagandet samman totalt. Kommuner skrek efter hjälp, skolor och socialtjänst gick på knäna, och det svenska systemet visade att det aldrig var dimensionerat för så stora volymer.

Någon redundans att möta en tillfällig asyltopp fanns inte eftersom systemen länge arbetat på eller i många fall långt över gränsen för sin kapacitet. Att i efterhand bagatellisera detta haveri är inget annat än desinformation.

Är invandringen verkligen ”den lägsta på 40 år”?

SvD påstår vidare att asylinvandringen nu är ”den lägsta på 40 år”. Men det är en sanning med mycket stor modifikation. Antalet primära asylsökande har minskat – men den sekundära anhöriginvandringen har ökat. Resultatet är att volymerna fortfarande både internationellt sett och i ett inhemskt perspektiv ligger på mycket höga nivåer.

För Sverige spelar det ingen roll om en lågutbildad person med bristande språkkunskaper och problematiska värderingar kommer som asylant eller som anhörig. Kostnaderna för välfärden, utanförskapet på arbetsmarknaden och de kulturella konflikterna blir desamma.

Arbetskraftsinvandring – eller låglöneproletariat?

Ledarsidan rasar över ”chockhöjda inkomstkrav” och varnar för en ”byråkratisk mardröm” när regeringen vill skärpa reglerna. Men vad innebär arbetskraftsinvandringen i praktiken?

• Att Sverige permanentar ett etniskt låglöneproletariat.
• Att redan befintliga invandrare trängs undan från arbetsmarknaden.
• Att skattebetalarna får stå för notan när dessa grupper fastnar i bidragsberoende.

Det SvD aldrig adresserar är att Sverige dessutom bidrar till ”brain drain”: vi lockar hit de få utbildade personer som tredje världen desperat behöver för sin egen utveckling, samtidigt som vi underlåter att utbilda den kompetens vi själva behöver. Det är ett systemfel och, om man så vill, en form av post-kolonial utsugning, varför det är särskilt märkligt att den socialistiska oppositionen lierat sig med nyliberalerna på SvD i de här frågorna.

Pendeln har inte slagit över – folkutbytet fortgår

När SvD menar att ”pendeln slagit över” antyder man att Sverige redan gjort för mycket för att strama åt politiken. Men verkligheten talar sitt tydliga språk:

• Svenskar riskerar bli en minoritet i sitt eget land mot sekelskiftet, en utveckling som redan är ett faktum i städer som Södertälje och på väg i Malmö.
• Segregationen är cementerad, skolresultaten rasar för stora invandrargrupper och Sverige tappar position som kunskapsnation.
• Brottsligheten och våldet kopplat till invandringsrelaterade miljöer fortsätter dominera rubrikerna.

Pendeln har inte slagit över. Den har tvärtom knappt börjat röra sig i en mer restriktiv riktning. Den dominerande kritiken mot den blågula SD-stödda Tidöregeringen är inte att den gjort för mycket för fort, utan för lite för långsamt.

En ansvarslös hållning

När SvD skriver att det är ”orimligt” att höja inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare till 100 procent av medianlönen, är frågan snarare: varför ska det vara rimligt att permanenta en modell där migranter tjänar mindre än svenskar för samma arbete? Är inte det själva definitionen av ett A- och B-lag på arbetsmarknaden, närmast på rasistisk grund dessutom?

Ledarsidans indignation över att Sverige inte längre är världens mest generösa land, utan bara nästan, blir en uppmaning att återgå till en politik som bevisats fullständigt ohållbar – ekonomiskt, socialt och kulturellt.

En verklighetsfrånvänd agenda

Svenska Dagbladets ledartext försöker framställa dagens migrationspolitik som en ”mardröm” av överdriven restriktivitet. Men i själva verket står Sverige fortfarande inför de olösta problem som följt i spåren av decennier av massinvandring.

Att blunda för segregationen, gängvåldet, antisemitismen, hederskulturen och de enorma kostnaderna, och i stället hävda att vi ska känna ”stolthet” inför vanstyret och kritisera en regering som åtminstone på marginalen försöker städa upp vad tidigare regeringar ställt till med – det är att spela ett högt och ansvarslöst spel med Sveriges framtid och, i stället för att dra sitt strå till stacken, sätta käppar i hjulen för det arbete som påbörjats med att få vårt land på fötter igen.

Fakta om migration och integration i Sverige

Utrikes födda i befolkningen: ca 21 % (SCB 2024). Prognoser visar att svenskar kan bli en minoritet i Sverige mot slutet av seklet.
Asylinvandring: Sverige tog under 2000–2020 emot fler asylsökande per capita än något annat EU-land. 2015 kom över 163 000 asylsökande – flest i Europa per capita.
Arbetslöshet: 2023 var arbetslösheten bland utrikes födda 16 %, jämfört med 5 % bland inrikes födda (SCB).
Försörjningsstöd: En majoritet av långvariga bidragstagare har utländsk bakgrund (Socialstyrelsen).
Utbildning: Nästan 40 % av nyanlända asylsökande har högst grundskoleutbildning (Migrationsverket).
Språk och skolresultat: PISA-undersökningen 2022 visade att elever med utländsk bakgrund presterar i snitt 2–3 skolår sämre i matematik och läsförståelse än svenskfödda elever.
Brottslighet: Brå-rapport 2021 visade att utrikes födda är överrepresenterade i brottsstatistiken, särskilt gällande grova våldsbrott.
Kostnader: Malmö hade 2023 ett strukturellt underskott på ca 6 miljarder kronor – täckt av det statliga utjämningssystemet.
Gängkriminalitet: Polisens underrättelser anger att en stor majoritet av aktiva gängkriminella har utländsk bakgrund.
Brain drain: Sverige tar i ökande grad emot utbildad vårdpersonal från länder som själva lider akut brist på läkare och sjuksköterskor, t.ex. Filippinerna och Syrien.

Fotbollsförbund efter misshandel av domare: ”Nu räcker det”