Var i staden trivs folk bäst? Är det på platser omgivna av traditionell arkitektur eller i områden präglade av modern utformning? Med hjälp av Virtual Reality-teknologi har forskare vid NMBU studerat folks upplevelser och känslor på olika gator och platser i Oslo.

– Specifika områden i städerna byggs för att locka till sig turister, kapital och investeringar. Städerna blir mer och mer ett marknadsföringsobjekt med Instagram-vänlig arkitektur.

– Men trivs lokalbefolkningen i områden präglade av dagens rådande stil och utformning? Det är det vi ville ta reda på i denna studio, sa NMBU-forskaren Kostas Mouratidis.

Vacker omgivning gör oss lyckligare

Att naturupplevelser gör oss lyckligare är ett väletablerat faktum bland forskare, skriver forskning.no. Men det handlar inte bara om hur grönt det är runt oss utan också om arkitekturen och gatubilden är vacker att titta på.

– Jag menar att politiker, stadsplanerare och fastighetsutvecklare i högre grad bör veta mer om hur design och människors upplevelse av välbefinnande hänger samma. Det tror jag våra resultat kan bidra till, menar Mouratidis.

– Vi vet från tidigare forskning att estetik och omgivning inte bara handlar om folks åsikter. Det påverkar även lyckokänslor och positiva känslor för omgivningen är kopplat till högre livskvalitet.

Utformning av studien

I studien undersöktes åtta offentliga gator och torg i staden. Halva är präglat av traditionell struktur och halva av modern.

Det som kallas ”modernt” i studien präglas av minimalism, asymmetri och liten användning av ornament och utsmyckning. De består ofta av glas, betong och stål. Denna typ av post-modernistisk arkitektur utvecklades på 60-talet.

Med ”traditionell” arkitektur visade forskarna platser och gator som var typiska i Oslo på 1800- och 1900-talet. I motsats till idag präglades dessa av symmetri, naturmaterial och klara referenser till lokala traditioner med mycket utsmyckningar och ornament.

Vad blev resultatet av forskningen?

Det visade sig att städerna som präglades av traditionell arkitektur blev betydligt bättre mottagna än den de moderna.

Deltagarna fick svara på frågor om förstaintrycket de fick efter att ha sett de olika platserna. De rangordnade sina känslor på en skala från behaglig, till obehaglig, spännande till tråkig, avslappnande till stressande, tryggt till otryggt, intressant till ointressant och aktivt till inaktivt.

De svarade på vad de tyckte om själva byggnaderna, men även själva gatan eller platsen.

Deltagarna fick se 360-graders videos från platserna med hjälp av VR-teknik.

”Inte vara marknaden som bestämmer hur det ser ut”

Mouratidis understryker att det är viktigt att städerna byggs för de folk som ska bo där. Det ska inte vara upp till fastighetsföretagen och marknaden att ensamma bestämma hur städerna ska utvecklas.

– Invånarna måste få inflytande genom medverkan, men deras synpunkter kommer också fram genom studier som denna. Detta är en mindre studie i en stad. Det är viktigt att göra större studier för att bättre förstå hur omgivningen påverkar folks livskvalité.

Vad skulle du valt?

I Sverige växer organisationen Arkitektupproret, som kämpar för att det ska byggas i mer traditionell stil igen. De har två grupper på Facebook, Arkitektupproret- Låt oss bygga vackert igen samt Arkitekturupproret – Det finns alternativ till fyrkantiga lådor.

Där visar de alternativ till modernismen, exempel på fula samt vackra byggnader och forskning som visar på att det kan byggas traditionellt utan att det blir dyrare samt att människor mår bättre när det byggs i traditionell stil.

I ett inlägg frågar de exempelvis ”vilket vykort skickar du i sommar” och visar två olika; ett från gamla stan i Stockholm som är byggt i traditionell stil och ett från det moderna bygget Stockholm Waterfront. Vad skulle du valt?