Svenskar som inte följer ”narrativet” är ett av Försvarsmaktens ”viktigaste slagfält”. Det säger generallöjtnant Thomas Nilsson – chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).
Det är under ett tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen tidigare i månaden som Thomas Nilsson inleder med att rada upp hoten mot Sverige: Kina, Iran, Mellanöstern och terrorism, nämner han bland annat.
– Men Ryssland är och förblir vårt huvudsakliga fokus, betonar generallöjtnanten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Icke-linjär krigföring”
Must-chefen delar därefter upp hoten mot Sverige i ett militärt sådant och ett så kallat ”icke-linjärt” hot, även känt som hybridkrigföring.
Och han ser ingen risk för att Ryssland kommer invadera Sverige. Åtminstone inte på kort sikt. Anledningen är att den ryska militären har fullt upp i Ukraina.
– Eftersom den konventionella ryska militära förmågan i vårt närområde för närvarande är begränsad, så är även förutsättningarna för en överraskande större militär insats i vårt närområde små i närtid, säger han.
Däremot utesluter han inte att hotbilden ökar den dag kriget i Ukraina är över, eller åtminstone minskar i intensitet. Och för att möte det kommande hotet vill han rusta upp snabbare, ha mer Nato-samarbete och fortsätta stödja Ukraina.
”Kampen om narrativet”
Fram till dess utgör Ryssland främst ett icke-linjärt hot. Och det hotet utkämpas på tre olika slagfält, hävdar Thomas Nilsson. Dels handlar det om ”kampen om datan” och ”kampen om algoritmerna”.
Det tredje slagfältet handlar om svenskarnas åsikter.
– Och kanske det viktigaste; det sista slagfältet är kampen om narrativet. Berättelsen. Den går inåt mot egen befolkning, och den går mot andra, säger generallöjtnanten Thomas Nilsson och fortsätter:
– Det är bara att titta på det globala. Det är inte alla som hamnat i samma slutsats som Sverige, EU och Nato när det gäller förhållandet mellan Ryssland och Ukraina. Det finns en del som har hamnat i andra slutsatser.
