En rejäl framgång för De Konservativa och Nya Borgerliga men ett bakslag för Dansk Folkeparti och Socialdemokraterna. Så kan de danska lokalvalen sammanfattas. Att Dansk Folkeparti skulle tappa väljare var väntat, men att Socialdemokraterna rasar så pass kraftigt kommer som en större överraskning.

Under tisdagen gick danskarna till valurnorna för att välja vilka politiker som ska styra landets fem regioner och 98 kommuner de kommande fyra åren. Även om det rör sig om lokala val ses en viktig koppling mellan de lokala valresultaten och hur partierna presterar på nationell nivå. Om knappt två år är det folketingsval i Danmark.

Valets stora förlorare är utan tvekan Dansk Folkeparti (DF). Partiet har reducerats till en skugga av vad det en gång i tiden var. I folketingsvalet 2015 fick partiet över 21 procent av rösterna – men rasade rejält till 8,7 procent i valet 2019. I gårdagens lokalval fick de 4,1 procent. Det dåliga resultatet väckte redan innan valet frågan om partiledaren Kristian Thulesen Dahl borde avgå.

Dansk Folkeparti-profilen Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet på 90-talet, har mot bakgrund av partiets katastrofsiffror talat om att ta över och återigen leda det. 74 år gammal har hon emellertid senare tagit tillbaka det förslaget. Det är nu oklart hur partiet kommer gå vidare efter kastastrofvalet.

Nytt nationalistparti

DF:s väljare har i huvudsak gått till två andra högerpartier: De Konservativa och Nya Borgerliga. Båda partierna går kraftigt framåt i tisdagens lokalval.

Nya Borgerliga, som grundades hösten 2015 och leds av tidigare konservativa politikern Pernille Vermund, har profilerat sig som ett nationalistiskt parti som vill se en hårdare invandringspolitik än Dansk Folkeparti.

Partiet kräver totalstopp för asylinvandring, vill förbjuda invandrare från muslimska länder att bli danska medborgarare då de utgör en ”säkerhetsrisk”, utvisa invandrare som begår brott redan vid första domen och säga upp internationella konventioner som står i vägen för partiets politik.

Vermund hade hoppats på minst tio mandat, totalt, i Danmarks kommunfullmäktige, eller stadsråd, i gårdagens val, säger hon till TV2. När rösterna räknats klart under natten hade de fått hela 64 mandat.

Levererade inte vad de lovat

Pernille Vermunds förklaring till Dansk Folkepartis kollaps är att partiet efter valet 2015 var stödparti åt den borgerliga regeringen, men inte lyckades driva igenom den invandringspolitik väljarna röstat för.

– Jag kan bara säga att om man inte levererar det man lovat danskarna, och man misslyckas när man får möjlighet till inflytande, då straffar det sig till slut, säger hon.

Vermund säger också att hon känner medlidande med DF-ledaren Thulesen Dahl efter partiets valras.

Framgångarna till trots är Nya Borgerliga fortfarande ett litet parti och får 3,6 procent av rösterna. Det är visserligen en ökning med 2,7 procentenheter jämfört med valet 2017, men Dansk Folkeparti är fortfarande det större partiet med 4,1 procent.

Ras för Socialdemokraterna

Den stora överraskningen i tisdagens val är att Socialdemokraterna backar rejält med i genomsnitt 3,9 procent. Partiet är med i medeltal 28,5 procent fortfarande det största partiet i de flesta regioner och kommuner – men i de större städerna är raset stort.

I Köpenhamn blir till exempel rödgröna Enhetslistan största parti sedan S förlorat mer än var tredje väljare. Även i Århus, Odense och Ålborg backar partiet mycket kraftigt med runt tio procentenheter. Trots det fortsätter de fyra större städerna styras av socialdemokratiska borgmästare.

Det är statsminister Mette Frederiksen som får skulden för Socialdemokraternas ras. Anledningen är den skandal hon skakats av sedan förra hösten då regeringen beordrade att samtliga 15 miljoner minkar i landet skulle avlivas på grund av en mutation av coronaviruset som hittats hos minkarna. Att besluta om att avliva även friska minkar anses strida mot grundlagen och livsmedelsminister Mogens Jensen (S) tvingades avgå.

Valresultat i kommunalvalen

Socialdemokratiet: 28,5% (-3,9%)
Venstre: 21,2% (-1,9%)
De Konservative: 15,2% (+6,4%)
Socialistisk Folkeparti: 7,6% (+1,9%)
Enhedslisten: 7,3% (+1,4%)
Radikale Venstre: 5,6% (+1%)
Dansk Folkeparti: 4,1% (-4,7%)
Nye Borgerlige: 3,6% (+2,7%)
Liberal Alliance: 1,4% (-0,9%)
Kristendemokraterne: 0,8% (+0,3%)
Alternativet: 0,7% (-1,5%)
Veganerpartiet: 0,2% (+0,2%)