Samnytt har tidigare rapporterat om hur den organiserade grova och ofta invandrade och klanbaserade gängbrottsligheten tillåtits äta sig in i den svenska samhällskroppen, bland annat näringslivet och politiken. På senare tid har även uppmärksammats hur rättsväsendet infiltreras – flera advokater har avslöjats stå på de gängkriminellas lönelista. Föreningsverksamheter, kultur och media utnyttjas för att sälja in det gängkriminella livet som attraktivt för unga.

I Noa-rapporten ”Släktbaserade kriminella nätverk i Sverige” som kom förra året och var så avslöjande om tillståndet i landet att den måste hemligstämplas, beskrivs hur livsstilskriminella invandrarklaner med beprövade maffiametoder aktivt arbetar med att ta sig in i näringslivet, politiken och andra delar av civilsamhället.

Regionpolischefen i Stockholm Mats Löfving lättade i ett uppmärksammat utspel på förlåten till rapporten när han berättade att det i Sverige numera finns åtminstone ett 40-tal väl etablerade släkt- och klanbaserade kriminella nätverk. Löfving fick kritik för att ha läckt obekväma delar av rapporten till media och allmänhet och kritiserades även för rasism.

Mest uppseendeväckande var kanske uppgifterna om att den invandrade släkt- och klanbaserade organiserade brottslighetens lyckats infiltrera Sveriges riksdag. Riksdagsledamöter för bland annat Socialdemokraterna och Moderaterna pekades i rapporten ut med namn och beskrevs som bulvaner i parlamentet för att bevaka och tillvarata de kriminellas intressen.

LÄS ÄVEN: Riksdagsledamöter från S, M och KD pekas ut som bulvaner för kriminella invandrarklaner

Larm om kriminell samhällsinfiltration redan för tio år sedan

Stockholms tidigare länspolismästare Carin Götblad slog redan för drygt tio år sedan larm om hur den kriminella samhällsinfiltrationen redan är en långt framskriden verklighet i städer som Södertälje, där svenskar numera demografiskt utgör en minoritet av befolkningen. Götblad slog fast att om det alls är möjligt att trycka tillbaka klankriminaliteten och vända utvecklingen är det något som ”kommer att ta många år”.

Sedan dess har utvecklingen i accelererande takt gått åt andra hållet. Den grova gängbrottsligheten är nu ett av de mest framskjutna samtalsämnena i den offentliga debatten och sambandet mellan en för hög invandring och ökande brottslighet som tidigare förnekades av alla partier utom Sverigedemokraterna har nu vunnit politiskt erkännande.

Bara i Stockholm opererar idag enligt polisens underrättelseenhet 52 kriminella nätverk omfattande 1 500 tungt brottsbelastade personer med stort våldskapital. Det stora flertalet av dessa bedöms “besitta en hög eller mycket hög samhällshotande förmåga”. Beträffande infiltrationen i samhället har det den senaste tiden avslöjats att den också nått rättsväsendet.

LÄS ÄVEN: 52 kriminella nätverk aktiva i Stockholm

Korrupta gängadvokater “ett stort hot”

Samnytt har tidigare rapporterat om brottmålsadvokaterna Ekrem ”Kungen” Güngör och Amir ”Prinsen” Amdouni, som flitigt anlitats som försvarare av gängkriminella inom det så kallade Vårbynätverket. Efter avslöjanden om att grovt ha åsidosatt god advokatsed i syfte att hjälpa åtalade gängkriminella uteslöts de två ur Advokatsamfundet och får inte längre utöva advokatyrket.

LÄS ÄVEN: Trots brottsmisstankar – JK inleder inte förundersökning mot kriminella nätverkets advokater

I en färsk rapport från Polismyndigheten uppmärksammas nu att fenomenet med korrumperade brottmålsadvokater är ”mer vida spritt än tidigare känt”. Att polisen fått upp ögonen för detta beror i stor utsträckning på att man lyckats knäcka krypteringen för kommunikationsappar som Encrochat som använts flitigt av de gängkriminella.

Det var på det sättet som advokaterna Güngör och Amdouni avslöjades som korrumperade. Enligt polisen är detta fenomen ”ett stort hot som måste behandlas extra varsamt”.

LÄS MER: ”Mycket framstående” advokater ska ha hjälpt kriminella: ”Polisen gjorde horhus”

Poliser, åklagare och domare kan stå på kriminellas lönelista

I andra länder har även poliser, åklagare och domare befunnits vara korrumperade och avlönade av den organiserade brottsligheten. I Sverige har några fall av kopplingar mellan enskilda polisanställda och gängkriminella avslöjats men ännu inte några omfattande korruptionsskandaler med höga polischefer, åklagare och domare inblandade. Det är emellertid något som inte kan uteslutas i framtiden och redan pågå men hittills ha undgått upptäckt.

Vad polisen däremot kunnat konstatera är att många av de kriminella nätverken ”kontrollerar företag” och ”utövar påtryckningar mot myndigheter”. Av de 52 idag brottsverksamma nätverken i Stockholm ägnar sig var tredje åt dylikt vid sidan av de gängse brottsaktiviteterna.

Infiltrerar kulturen för att rekrytera unga

Enligt rapporten infiltrerar den organiserade gängkriminaliteten också kulturlivet och föreningsverksamheten. Ett av syftena är att upprätthålla en bred rekryteringsbas, vilket kräver att livet som gängkriminell framställs som attraktivt bland ungdomar.

I rapporten talas om ”lokala representanter och förebilder för framförallt yngre personer”. På senare tid har en rad avslöjande gjorts om att så kallade gangsterrappare som i sin musik förhärligar det gängkriminella livet själva har djupa försänkningar i den organiserade brottsligheten. Polisen skriver:

Ett annat exempel på varumärkesbyggande är musikproduktion som kriminellt instrument, det vill säga musik, särskilt då hip-hop, och musikvideos som glorifierar nätverkets våldsanvändning och kriminalitet. En negativ effekt av varumärkesbyggandet är att det kan öka nätverkens attraktionskraft, särskilt i förhållande till unga personer som söker ett sammanhang eller en förebild.

Det har kritiserats att media, inte minst statskontrollerade SVT och SR, aktivt ägnat sig åt lansera och legitimera den här sorten artister och verkat för att de ska nå stor popularitet bland invandrarungdomar. Det har ännu inte kunnat ledas i bevis att nyckelpersoner inom statsradion och statstelevisionen med uppgift att lyfta fram dessa artister har placerats där av den organiserade brottsligheten, däremot en förekomst av starka informella band till miljöer där gängkriminaliteten är etablerad.

Stockholmspolisen konstaterar sammanfattningsvis att rekrytering av unga med invandrarbakgrund in i kriminella nätverksmiljöer “utgör ett av de största samhällshoten” både idag och i ett längre tidsperspektiv.