➤ RÄTTSSAMHÄLLE I GUNGNING Anmälda grova överfalls- och gruppvåldtäkter kan bli liggande i många månader, t o m år, på polisens bord utan att utredas. Kvinnor i Sverige är inte bara alltmer otrygga i det offentliga rummet i spåren av att dessa brott ökar. Utsikterna för en kvinna att få den eller de personer som våldtagit dem lagförda har också minskat drastiskt.

Samhällsnytt skrev häromdagen om hur journalisten Joakim Lamotte ringt upp polisen i Stenungssund för att höra efter varför efter flera månader den på sannolika skäl misstänkte gärningsmannen till en våldtäkt på en 12-årig flicka inte ens har kallats till förhör. Svaret, som har chockat många, var att polisen är så underbemannad och överhopad med brottsutredningar att man bara hinner utreda de absolut grövsta brotten. Dit räknas inte våldtäkt mot 12-åringar eller ens 3-åringar fick Lamotte berättat för sig av en polisutredare.

Det visar sig att Stenungssund inte är något undantag. Så här ser det ut i hela landet. Samtidigt som antalet överfalls- och gruppvåldtäkter ökar drastiskt har de våldtagna kvinnornas utsikter att få se gärningsmännen ställda inför rätta minskat lika drastiskt.

Ett år innan gruppvåldtäkt utreddes
Ett exempel kommer från Botkyrka i södra Storstockholm, där tio unga män med invandrarbakgrund är misstänkta för att i augusti förra året ha överfallit och under flera timmar gruppvåldtagit en 30-årig kvinna. Först nu, ett år efter att brottet begicks, har männen delgivits misstanke om brott. Detta trots att de kunde identifieras i direkt anslutning till brottet.

Botkyrka består i huvudsak av så kallade ”utanförskapsområden” med bland annat utbredd grov gängkriminalitet och många antisociala element. Botkyrkapolisen uppger som förklaring till att gruppvåldtäkten blivit liggande att man ”haft mycket annat att göra”.

Våldtäktsadvokat kritisk
Advokat Elisabeth Massi Fritz, som är den våldtagna 30-åriga kvinnans juridiska ombud, är starkt kritisk till hur hennes klient har nonchalerats av de rättsvårdande myndigheterna. I ett öppet brev till media skriver hon att ”det handlar om en fruktansvärd våldtäkt som lett till ett mycket svårt tortyrliknande trauma för min klient. Det här är ett av de svåraste våldtäktsmål som jag stött på under mina 26 verksamma år”.

Utredare helt upptagna med att utreda mord
Torgny Söderberg är sektionschef för utredningsenheten på Stockholmspolisen. Till media uppger han, som förklaring till att våldtäktsbrott inte utreds, att de många gängrelaterade morden och mordförsöken idag slukar i princip alla polisens utredningsresurser.

Söderberg berättar att resursbrist pga av de besparingar som polismyndigheten tvingats göra innebär att man måste sätta samma utredare på att utreda både mord och våldtäkter. Utredarna mäktar inte med denna dubbla arbetsbörda och tvingas prioritera att utreda morden, som är de grövsta brotten. Vi måste ”välja mellan två onda ting”, förklarar Söderberg

Våldtäktsbrott har länge haft en låg uppklarandeprocent. Detta har många orsaker. Det är svårutredda brott, där vittnen sällan finns och ord ofta står mot ord. Men polisens bristande resurser har bidragit till att andelen uppklarade våldtäktsbrott minskat ytterligare och fortsätter att minska kontinuerligt och drastiskt. Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, har uppklarandefrekvensen minskat från 20 procent till 11 procent på bara några år.

Förtroendet för rättssamhället i fara
Torgny Söderberg på Stockholmspolisen befarar att allmänheten helt kan tappa förtroende för rättsväsendet om inget drastiskt görs för att komma till rätta med de här resursbristrelaterade problemen. Det är oerhört allvarligt om Sverige upphör att vara ett rättssamhälle. ”Dit vill vi inte komma”, säger Söderberg som menar att vi inte är där riktigt än men är oroad över att Sverige är på väg i den riktningen.