Arkivbild

SKL vilseledde om väntetider i svensk sjukvård – räknade bort ”veckor och månader”

159 Shares

”En statistisk bluff”. Det kallar tidningen Sjukhusläkaren de glädjesiffror om den svenska sjukvården som media okritiskt spred i somras med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som källa. Siffrorna hämtades från en internationell jämförelse av sjukvården i tolv EU-länder, och enligt SKL visade den att Sverige ligger i topp beträffande medicinska resultat och effektivitet och även långt fram när det gäller väntetider.

Över hövan positivt alltså. Problemet är bara att det inte stämmer. SKL hade i sitt pressmeddelande om rapporten ”Svensk sjukvård i internationell jämförelse” på ett bedrägligt sätt laborerat med statistiken för att ge sken av att svensk sjukvård fungerar betydligt bättre än den i själva verket gör. I synnerhet är jämförelserna av kötider helt felaktiga på ett för Sverige gynnsamt sätt.

Tidningen Sjukhuskläkaren, som ges ut av Sjukhusläkarna, den största yrkesföreningen inom Läkarnas Riksförbund, kallar SKL:s sätt att jämföra de olika ländernas siffror för ”en statistik bluff som gav en fejkad bild av verkligheten”. Man betraktar tilltaget som särskilt allvarligt eftersom SKL:s glädjesiffror sedan fick stor spridning i media och citerades i den svenska sjukvårdsdebatten som om de vore sanna.

Sjukhusläkaren har granskat rapporten och den statistik i OECD:s databas som SKL sade sig ha stöd i när man hittade på sitt eget så kallade ”väntetids­index” som man påstod visade att Sverige är fjärde duktigast i Europa på att ha korta vårdköer. Granskningen visar att SKL dribblat med väntetider med olika start­datum i vårdprocessen på ett ohederligt sätt.

De svenska väntetiderna var i själva verket ofta veckor och i flera fall månader längre än vad som uppgetts. Det positiva siffrorna för Sverige berodde på att de svenska väntetiderna rapporterats till OECD på ett helt annat sätt jämfört med exempelvis Danmark, Norge och Finland.

I Danmark och Norge utgår väntetiden från den dag då en remiss kommer in till specialistsjukvården, innan patientens första läkarbesök, innan provtagningar och undersökningar och eventuella påföljande läkarbesök och innan beslut tas om att patienten ska opereras. I Finland räknas väntetiden från den dag då remissen behandlas av specialistsjukvården och patienten satts upp på en väntelista för ett första läkarbesök och löper sedan fram till den dag då operationen utförs.

Den svenska väntetiderna är beräknade på ett helt annat sätt. Här har startdatum satts som den dag då operationsbeslut tas. Det är alltså långt senare i processen, efter de läkarbesök, provtagningar och undersökningar som görs innan operationsbeslutet tas.

Båda sätten är i sig korrekta, beroende på vad det är för något man vill mäta. Bedrägeriet uppstår när man använder ett sätt för Sverige och ett annat för alla andra länder som resulterar i att de svenska vårdköerna framstår som jämförelsevis betydligt kortare och när SKL dessutom, som Sjukhusläkaren formulerar det ”mörkar detta” i sin rapport ”Svensk sjukvård i internationell jämförelse” och presenterar och jämför vänte­tiderna som om samma mätmetod använts.

En annan omständighet som SKL enligt Sjukhusläkaren ”mörkar” är att Sverige hamnar långt fram på grund av att många EU-länder som vi borde jämföras med inte rapporterar in några väntetider av det här slaget till OECD. Sveriges placeringar i den aktuella statistiken säger exempelvis inget om hur vi står oss i jämförelse med länder som Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike­­ och Belgien. Dessa länder rankas i andra internationella jämförelser som de länder som har de kortaste väntetiderna. Men här slipper Sverige dessa konkurrenter.

159 Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.