För att ta reda på hur illa det verkligen är i assistansbranschen har polisen granskat 166 bolag. Resultatet är nedslående – i synnerhet då det gäller de aktiebolag som fått tillstånd under de senaste åren. Samtidigt konstaterar man att den organiserade brottsligheten blivit allt skickligare i sina upplägg och att mer djupgående åtgärder krävs.
Fallen med fusk och kopplingarna till organiserad brottslighet har varit många inom assistansbranschen och med jämna mellanrum dyker nya härvor upp. Polisens kartläggning har gjorts inom ramen för en myndighetsgemensam rapport med titeln Bolag som brottsverktyg i assistansbranschen.
I den myndighetsgemensamma nationella satsningen mot organiserad brottslighet ingår Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Tolv nätverksmyndigheter deltar också genom informationsutbyte, strategisk samverkan och medverkan i vissa operativa insatser.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Att det pågår omfattande brottslighet inom den personliga assistansen har vi vetat länge. Men nu vet vi att omfattningen är långt större än vi tidigare har trott. Och även att brottsligheten i hög utsträckning organiseras av de som driver företag i branschen, säger Jens Ahlstrand, chef för underrättelseenheten i polisregion Väst.
LÄS ÄVEN: Invandrare bakom assistansfusket
Sammanlagt har man granskat 166 bolag och där är det hälften som används i brottslighet av sina bolagsledningar. Tittar man på de omkring 100 bolag som fått tillstånd de senaste fyra åren stiger andelen till 70 procent. Flera av bolagen har kopplingar till välkända kriminella nätverk och detta sker enligt Ahlstrand trots att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, avslår höga andelar av alla nya tillståndsansökningar som görs.
Då ett bolag ansöker om att få tillstånd att bedriva assistans kontrolleras företrädarna mot brottsregistret, och då bolaget godkänts sker granskning av inskickade tidrapporter och ekonomiska redovisningar. I fall där företrädarna är målvakter och tidrapporteringen består av underlag som är påhittad beskrivs sådan granskning som tandlös då den organiserade brottsligheten är för skicklig för att fastna i den typen av kontroller.
För skickliga
En av slutsatserna i rapporten är att fokus på tillsyn mot de företag som utför assistansen och de personer som leder dem sannolikt får större effekt på att trycka ned brottslighet än enbart åtgärder mot enskilda assistenters eller brukares brottslighet.
– Den organiserade brottsligheten är alldeles för skicklig för att hejdas av de kontroller som idag utförs. För att kunna ringa in aktörer som är verksamma enbart för att utföra storskaliga välfärdsbedrägerier mot stat och kommun skulle tillsynen av bolagen behöva vara betydligt mer närgången. Samtidigt behöver en sådan tillsyn vara samhällsekonomiskt försvarbar och respektera brukarnas integritet, säger Jens Ahlstrand.
I dag finns ca 850 aktiva tillstånd för företag och föreningar att utföra personlig assistans med finansiering från stat och kommuner. Omkring 700 tillstånd innehas av aktiebolag. Assistansen kan utföras av personer som brukaren själv anställer, av kommunen, eller av företag eller föreningar.
LÄS ÄVEN: Syriansk klan i Södertälje döms för omfattande assistans-fusk
