Hälften av Migrationsverkets tolkar rena amatörer

Delningar

Sveriges extremt höga invandring har skapat stora påfrestningar på många offentliga system. Ett av dem är myndigheternas tolkverksamhet där det råder en omfattande brist på utbildade personer. Bara en mindre andel av de tolkar som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen använder är auktoriserade. Över hälften har ingen utbildning överhuvudtaget.

De båda myndigheterna hävdar att de anstränger sig för att alltid i första hand anlita auktoriserade tolkar. En genomgång utförd av Ivett G Larsson på uppdrag av Kammarkollegiet visar emellertid att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tvärtom aktivt agerar precis tvärtom, dvs uttryckligen beställer tolkar som saknar kompetens.

Skälet uppges vara att man inte vill belasta det hårt ansträngda tolksystemet så att tolkar saknas i viktigare sammanhang, exempelvis när en invandrare begår ett brott och hamnar i domstol. Man anser att det är mindre prioriterat att det blir fel i kommunikationen i en asylutredning så att en sökande exempelvis får stanna i Sverige som egentligen skulle ha meddelats avslag.

Kammarkollegiet uppger att det är många invandrare som söker bli auktoriserade tolkar, men väldigt få av dem som klarar provet. De flesta saknar den allmänbildning, så kallade realiakunskaper, som krävs för att klara av att förmedla information på ett nöjaktigt sätt från ett invandrarspråk till svenska.

Ändå anlitar alltså myndigheter som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i de flesta fall personer som saknar auktorisation och även i övrigt helt saknar erfarenhet av tolkarbete. Det finns inga garantier att det en asylsökande säger till en handläggare översätts korrekt.

– Det kan få katastrofala konsekvenser, berättar Basel Al Shannag som är auktoriserad tolk i arabiska och dessutom utbildar sig till tolklärare.

Exempelvis kan en tolk som vill hjälpa en landsman att få stanna i Sverige i stället för att upprepa vad den asylsökande sagt, bättra på berättelsen utifrån egna erfarenheter av vad en handläggare behöver höra för att bevilja ansökan.

För Arbetsförmedlingens vidkommande kan det innebära att en arbetssökande migrant på grund av brister i tolkandet inte kommer i jobb, utan kvarstår i skattefinansierad bidragsförsörjning längre än nödvändigt.

På Migrationsverket lägger dessutom tidspressen hinder i vägen för användandet av auktoriserade tolkar. Efter skriverier och amnestilagar till följd av långa handläggningstider arbetar Migrationsverket numera efter maximen ”hellre fort och fel, än rätt och långsamt”.

– Vi skulle gärna ha auktoriserade tolkar i alla ärenden. Men tillgången är låg och vi har en skyldighet att avgöra ärenden så fort vi kan, förklarar Magnus Bengtsson som är processägare på Migrationsverket.

Och bristen på tolkar är nu alltså så hög att det inte längre handlar om att man försöker få tag på en auktoriserad tolk men misslyckas, utan att man redan från början uttryckligen efterfrågar icke-auktoriserade tolkar.

Magnus Bengtsson medger att en lekmannatolk som inte gör sitt jobb på rätt sätt eller som man inte kan lita på är opartisk i uppdraget innebär en risk för att Migrationsverkets handläggare delges felaktig information och fattar ett inkorrekt asylbeslut.

– Vi kan inte veta exakt vad som sägs i tolksituationen, erkänner Magnusson.

Förhoppningar ställs nu till att ett bonussystem som just nu införs på Migrationsverket ska leda till fler tolkar med högre kompetens. Mot bakgrund av det man säger om att det inte saknas sökande men att få klarar provet, är det oklart hur man tänkt sig att ett bonussystem ska komma till rätta med det. Det framgår inte heller vilka ytterligare kostnader för skattebetalarna det sjösatta bonussystemet kommer att lägga ovanpå en redan idag hög tolkbudget.

På Kammarkollegiet anser man att alla myndigheter borde tvingas efterfråga auktoriserade tolkar. Det kravet finns redan i dag när en migrant som begått ett brott hamnat i domstol och begär tolkhjälp på sitt hemlands språk.

Ett sådant krav skulle dock innebära att Migrationsverket återgick till att prioritera att asylutredningarna blir ordentligt gjorda och att handläggningstiderna åter blev längre. Det finns idag ett hårt tryck på Migrationsverket att asylansökningar ska beviljas snabbt och att det äger prioritet över att såväl handläggare som tolkar är kompetenta.

En pågående utredning ska i december lägga fram sitt slutbetänkande med förslag på hur de brister som finns i statens användning av tolktjänster kan åtgärdas och servicen förbättras.

Delningar

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.