När Danmark genomförde en lång rad åtgärder för att skärpa invandringspolitiken och halverade bidragen 2002 ledde det till en minskad invandring. Nu vill det blågula blocket göra samma sak.

Som en del av Tidöavtalet vill den nya regeringen och Sverigedemokraterna att de som inte är svenska medborgare först måste jobba och betala skatt innan de ska kunna få exempelvis försörjningsstöd.

LÄS ÄVEN: Invandring bakom 90 procent av Danmarks befolkningsökning

Olof Åslund, gästprofessor i Nationalekonomi vid Uppsala Universitet, har läst de danska studierna om vad som hände 2002 då man halverade bidragen till personer som fick uppehållstillstånd.

– Det man såg var att när ersättningen minskade så minskade invandringen och när ersättning ökade så ökade invandringen. Av det drog man slutsatsen att det finns ett samband mellan ersättningsnivåerna och migrationen till Danmark, säger Åslund till statsradion.

De halverade bidragen ska ha gett ungefär fem tusen färre migranter per år.

Ökad kriminalitet

Enligt Tidöavtalet ska Sverige bli mindre attraktivt för asylsökande och migranter som inte är svenska medborgare måste kvalificera sig för att få bidrag som föräldrapenning, bostadsbidrag och försörjningsstöd.

Mette Blauenfeldt, sektionschef på organisationen Danska Flyktinghjälpen, DRC, menar att sänkta bidrag har påverkat integrationen negativt.

– Familjerna blev fattigare och la sin tid på att få ekonomin att gå ihop. De åkte runt till olika affärer för att för att hitta den billigaste maten valde bort integrationsskapande aktiviteter både för sig själva och barnen, eftersom de inte hade råd.

LÄS ÄVEN: Direktutvisningar framgångsrikt i Danmark

Ytterligare effekter blev att fler män kom i jobb snabbare men fler kvinnor blev kvar hemma, och kriminaliteten i gruppen ökade med många stölder. På sikt ska man även ha sett en ökad risk för våldsbrott och gängrelaterad kriminalitet bland unga.