Utvecklaren Jens Nylander i Hudiksvall håller på med en omfattande granskning av alla kommuner och regioner i hela landet. Det rör sig om fakturor som kommunerna betalar till olika leverantörer de upphandlar tjänster ifrån.
– Hälften av leverantörerna har fel uppgifter. Det är jättemycket, säger han till Samnytt.

Det är i början av 2023 som Jens Nylander, som har en mångårig bakgrund som mjukvaruutvecklare, inleder sin granskning av landets 290 kommuner. Han kontaktar samtliga kommuner i Sverige och begär att få ta del av deras leverantörsfakturor från 2022 och framåt.

– Jag begärde underlag, en export, från deras ekonomisystem. Sedan har det tagit sin tid att göra det jobbet. Kommunerna har lite olika system och olika sätt att hantera sin data på, berättar han för Samnytt.

– Jag har inte brytt mig om enskilda firmor. Jag har bara tagit med aktiebolag och fakturor på över 50 000 kronor.

Artificiell intelligens

Under året som gått har den 44-årige utvecklaren arbetat med att sammanställa och granska alla fakturor han fått in.

– I mitten på 2023 hade jag fått in data från hundra kommuner, och under hösten hade jag fått in så många att jag tyckte det var dags att publicera, förklarar Jens.

Totalt rör det sig om omkring 23 miljoner fakturor som han låtit ett datorprogram analysera med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet kan vem som helst ta del av på en särskild hemsida som Jens Nylander skapat.

Antalet kommuner som ingår i granskningen ökar hela tiden. Vid nyår hade Jens Nylander fått in underlag från 214 av kommunerna, och under tisdagen tillkommer ytterligare fyra.

– Sundsvall, Norrköping, Trosa och Tomelilla, berättar han.

Hälften fel

Jens Nylander förvånas av alla fel han hittar i den data han får från kommunerna. Vid en genomgång av de fakturor han fått fram till mitten av 2023 upptäcktes fel knutna till hälften av leverantörerna.

– Av de här 250 000 leverantörerna så har hälften fel uppgifter. Det är jättemycket. Det är 125 000, säger han.

Ofta handlar det om mindre fel, där den på kommunen som betalat fakturan råkat skriva en siffra fel eller bytt plats på två siffror i ett organisationsnummer. När Jens kontaktat kommunerna har det påpekats för honom att rätt belopp ändå betalats till leverantören.

– Men problemet är inte huruvida de betalat rätt, utan att det inte går att göra någon kontroll när det är fel organisationsnummer, påpekar Jens.

– Hade man haft rätt verktyg och utbildning, då hade det här aldrig inträffat.

Oklar f-skatt

För omkring tio procent av de leverantörer som ingår i dataunderlaget så är det oklart om de har godkänd f-skatt.

– Men man ska lägga till att det kan finnas legitima skäl till att det inte finns någon f-skatt längre. Man kan inte säga att alla de här 20 000 är kriminella, för det är de inte.

Ändå menar Jens Nylander att det finns väldigt många fall där leverantörer borde ha godkänd f-skatt, men utifrån den granskning han gjort inte tycks ha eller ha haft det.

– Kommuner har väldigt dålig kontroll på om leverantörer har godkänd f-skatt, konstaterar han.

– Vid utbetalningstillfället finns lag och krav som säger att man är skyldig att kontrollera att den man betalar till är registrerad för f-skatt. Om de inte är det, så ska man dra av 30 procent och betala det till Skatteverket.

Factoringbolag

Jens Nylander betonar att det är viktigt att kommuner har koll på att de leverantörer som anlitas har f-skatt, och kanske ännu viktigare inte fått den indragen.

– Det betyder att bolaget normalt gjort något som är grovt felaktigt. Till exempel underlåtit att deklarera eller missat att betala en massa saker under flera år. Det är en indikation på att något inte står rätt till, säger han.

Ibland hittar dock ljusskygga aktörer sätt att runda regelverket på:

– I många kommuner har leverantörerna kommit på att när de förlorat sin f-skattsedel, då kan de gå till ett factoringbolag. Typ Euro finans. När Euro finans skickar fakturan till kommunen, då är det Euro finans bankgironummer som står tryckt på den.

– Men en juridisk person är en juridisk person med ett organisationsnummer. När organisationsnumret byts ut, då byter kommunen även avtalspart, menar Jens.

“Försöker frånträda skatteansvar”

Ytterligare omständigheter som upptäcks i AI-granskningen är skenbyten av leverantörer. Jens tar ett exempel från Haninge kommun utanför Stockholm som haft avtal om boendeverksamhet med en leverantör.

Verksamheten togs härom året över av en ny person, som kommunen numera köper tjänsten av istället. Nio miljoner har kommunen betalat till den nya leverantören.

– Den tidigare leverantören försattes i konkurs på grund av omfattande skatteskulder till följd av revision från Skatteverket för ett par år sedan, berättar Jens.

Han har dock kunnat visa att den nya leverantören i praktiken är samma företag, och ägs av en svåger till den tidigare ägaren som har samma anställda som den tidigare leverantören.

– De försöker frånträda ett skatteansvar. Nu är det upp till Haninge kommun att utreda det, säger han.

Bokföringsfusk

Vissa oegentligheter som upptäcks i granskningen är av sådant slag att de är svårare för en enskild kommun att upptäcka. Jens Nylander, som nu har leverantörsfakturor från fler än 200 kommuner, kan till exempel peka ut företagare som inte tycks bokföra alla sina intäkter. Där skattepengar försvinner ned i fickorna på företagare utan att dessa deklarerar dem.

– Nu när jag har data från majoriteten av kommunerna, så kan jag summera ihop hur mycket kommunerna köpt för från en viss leverantör. Och om kommunerna köpt för mer än det bolaget omsätter, då finns anledning att tro att intäkter inte redovisas, säger han.

Andra fel är av sådant slag att kommunerna enklare borde kunna upptäcka dem själva. Han syftar inte minst på så kallade SNI-koder, som anger vilken näringsgren ett företag är registretat inom.

– Om kommunen köper in omsorgstjänster, men bolaget sysslar med restaurangverksamhet, då är det något som är fel, säger han.

– Och man kan inte upphandla it-konsulter från ett cafébolag. Det blir fel.

Kommun köpte misstänkt stöldgods

En iögonenfallande upptäckt i granskningen är en kommun som köpt misstänkt stulet gods. Jens håller på att titta på ärendet just nu.

– Jag har lyckats spåra förmodat stöldgods där leverantören har klätt affären i vita kläder, säger han.

Har man sålt stöldgods till en kommun?

– Ja.

Jens Nylander är tystlåten om vilken kommun det rör sig om. Det ska emellertid gälla en affär där kommunen köpt reservkraftverk till sin omsorgsverksamhet. Anledningen är den varning Svenska kraftnät gick ut med 2022 om elbrist och risk för bortkoppling.

LÄS ÄVEN: Svenska kraftnät: Elavbrott och 40 kronor per kWh hotar Sydsverige

Affären ska ha gjorts upp under mystiska omständigheter på en övergiven militäranläggning, och Jens har anledning att tro att de inköpta aggregaten är stulna.

– Det är ett inköp på 2,1 miljoner, påpekar han.

Vill se fler kontroller

Jens Nylander har nyligen beslutat att även inkludera alla regioner i sin granskning. Han hoppas med sina datoriserade analyser uppmuntra till utökade kontroller av vart alla skattepengar tar vägen.

– Det strömmar 770 miljarder från de här 290 kommunerna varje år, och det är svårt att ge en siffra på exakt hur mycket olika typer av oegentligheter och fiffel som finns. Men det är tillräckligt stort för att man ska behöva öka kontrollerna, säger han.

– Det blir mycket pengar om man summerar ihop alla dessa fall. Jag har bara tittat på 2022 och halva 2023. Skulle man titta på de senaste fem åren så skulle det bli mycket mer.