Georgien håller på att införa ny lagstiftning syftandes till att stävja utländsk påverkan i landet. Till förtret för makthavare i Bryssel och Washington – vilka menar att den nya lagen hotar demokratin och yttrandefriheten.

Om en förening, stiftelse eller ett medieföretag får mer än 20 procent av sina intäkter från utlandet, så är det skyldigt att redovisa detta för Georgiens skattemyndighet samt registrera sig som en “aktör för utländsk påverkan”.

Det är innebörden av en ny lag som just nu håller på att röstas igenom i Georgien. Under onsdagen valde landets parlament, med 83 röster för och 23 emot, att i en andra omröstning gå vidare med ett utkast till en ny lag.

“Extrem retorik”

Georgiens regering, sedan februari i år ledd av premiärminister Irakli Kobakhidze, menar att den nya lagen är nödvändig på grund av “aktörer” med “extrem retorik” som försöker påverka opinionen, samtidigt som det är oklart vem eller vilka som står bakom eller finansierar dem.

– Det bevisar att dessa icke-statliga organisationer inte är transparenta och att samhället inte vet något om vilka som får pengar för att göra vad, sade Kobakhidze vid ett regeringssammanträde förra månaden.

– Det är viktigt för samhället att ha full insyn i alla dessa, inklusive var pengarna kommer ifrån och vad de används till, fortsatte han.

Kobakhidze hävdar att den georgiska lagen efterliknar USA:s FARA-lag, vilken kräver att politiska aktörer med “utländska huvudmän” registreras hos landets justitiedepartement. Han anser att om USA kan ha en sådan lag, så kan Georgien det också.

Ilska i västvärlden

Men den nya lagen väcker ilska bland makthavare i västvärlden. Här anklagas istället den georgiska regeringen för att gå i Putins fotspår, och införa en lag som liknar den som Ryssland införde 2012. Även där finns krav på registrering för opinionsbildande aktörer som tar emot pengar från utlandet.

EU har skramlat med sanktioner, och sagt att Georgien inte kommer få gå med i unionen om lagen, som påstås hota demokratin och yttrandefriheten, införs. Under torsdagen stämde den svenske utrikesministern Tobias Billström (M) in i kritikerkören.

– Om den här lagen antas kommer den äventyra Georgiens framsteg mot EU. Den georgiska regeringen borde avstå från att använda falska narrativ och uppviglande retorik, sade han bland annat.

Lagen väcker även visst motstånd i Georgien. I Tbilisi har tusentals demonstranter gett sig ut på gatorna i våldsamma protester anordnade av landets västvänliga oppositionspartier.

En georgisk oligark

Det finns flera dimensioner av denna konflikt mellan Georgien och västmakterna.

2012 kom det nybildade partiet Georgisk dröm till makten i Georgien. Partiet har sedan dess utvecklats till ett maktparti, omåttligt populärt bland georgierna, och ser ut att gå mot jordskredsseger även i höstens parlamentsval. Partiprogrammet kan liknas vid populistisk socialdemokrati med konservativa och nationalistiska inslag som ska tilltala en bred allmänhet.

Georgisk dröm är i sin tur en produkt av den georgiske oligarken Bidzina Ivanishvilis politiska ambitioner. Ivanishvili är född i Georgien, eller i dåvarande georgiska sovjetrepubliken, men var under många år efter Sovjetunionens fall rysk medborgare innan han blev georgier på pappret.

När Ivanishvili år 2011 utmanade dåvarande presidenten Mikheil Saakashvili om makten, fick han sitt georgiska medborgarskap indraget. Georgisk dröm vann valet, ändå. Saakashvili, som kan sägas vara västmakternas man i Georgien, gick i exil i Ukraina och dömdes senare till fängelse för maktmissbruk i sin frånvaro.

Behandlingen av Saakashvili, Washingtons och Bryssels man i Georgien, har bidragit till att väcka en hel del ont blod i de internationella relationerna.

Rädd för eskalerat krig

EU och USA, och aktörer verksamma i väst, skyfflar varje år in miljardbelopp i Georgien. Ofta maskerade som olika utvecklingsprojekt. Det är inte minst detta som bekymrar de sedan 2012 nya makthavarna i Tbilisi.

Kriget i Ukraina går uselt för västmakterna, och i Georgien finns en ökad oro för att Washington och Bryssel kommer försöka öppna en “andra front” mot Ryssland genom att, via sina proxys i landet, dra in Georgien i det allt blodigare kriget. En utveckling regeringen vill sätta stopp för.

Premiärminister Irakli Kobakhidze menar att de västfinansierade stiftelser och organisationer som är verksamma i landet försöker elda på konflikten mellan Georgien och Ryssland. Bland annat genom att de redan för två år sedan uppmanade georgier att resa till Ukraina för att kriga mot Ryssland.

– 2008 så var det samma människor som såg till att ryska stridsvagnar rullade in i Georgien, och deras utspel 2022 tjänade exakt samma syfte, har han tidigare sagt.

LÄS ÄVEN: Georgien: Ukraina försöker sprida kriget mot Ryssland till oss