Från ett av Europas mest homogena länder till ett av de mest heterogena med en flora av nya problem som Sverige tills nyligen varit förskonade ifrån. Den stora invandringen förändrar Sverige och nu måste vi på allvar ställa oss en rad obekväma frågor, menar David Ahlin, opinionschef på Ipsos, i en kolumn i Sydsvenskan.

Vid årsskiftet var 18,5 procent eller 1 877 000 av Sveriges 10,1 miljoner invånare utrikes födda – en andel som ökat kraftigt under de senaste åren. 1987 låg andelen på 8,2 procent eller 690 000. 1960, innan arbetskraftsinvandringen tog fart, var andelen fyra procent eller 300 000.

Även gruppen med utländsk bakgrund – utrikes och inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands – ökar kraftigt. I slutet av 2017 var dessa nästan 2,5 miljoner till antalet vilket motsvarar 24,1 procent. Denna grupp har fördubblats sedan början av 1990-talet.

En stor andel av invandringen har skett från muslimska länder i Mellanöstern, Afrika och Asien. En stor del av den kraftiga befolkningsökningen under de senaste 30 åren utgörs av invandring.

“Vi uppmärksammar detaljer och enskildheter, men ser vi helheten”, frågar sig Ahlin i samband med att nya siffror nyligen visade att nästan var sjätte elev i nionde klass utsätts för någon form av så kallat hedersförtryck.

Oavsett om man är positiv eller negativ till de senaste decenniernas invandring så bör de flesta kunna enas om att en stor invandring från länder med annorlunda kultur, religion och politiska system påverkar det svenska samhället. Många människor som invandrat hit vill fortsätta leva ungefär som de gjorde i sina hemländer. Alla är inte intresserade av att integreras i det svenska.

Invandringen förändrar Sverige. Men förändringen sker långsamt. Processen är utdragen över många decennier. Vi ser detaljer, men orkar vi se helheten? Jag undrar om våra politiker nu är redo att bjuda in oss väljare till ett samtal om de kommande 30 åren. Hur stor ska invandringen vara? Ska andelen utrikes födda fortsätta att öka i samma takt? Vilket utrymme ska religionen ha i det svenska samhället? Det är svåra frågor. Men de förtjänar en öppen och respektfull diskussion.