En irakier som aldrig haft homosexuellt sex sökte asyl med sin homosexualitet som ett anfört asylskäl. Hans svårigheter att beskriva känslor kopplade till sin homosexualitet kan bero på att han aldrig haft homosexuellt sex menar migrationsdomstol och ger honom uppehållstillstånd.

Irakiern sökte asyl i Sverige med motiveringarna att han är kristen, att han varit verksam som tolk åt amerikaner samt att han är homosexuell. Migrationsverket beslutade om utvisning varefter han överklagade till migrationsdomstol.

I migrationsdomstolens mycket kortfattade dom kallas irakiern för “A”. Migrationsdomstolen väljer att ignorera irakierns uppgifter om att han varit tolk och att han är kristen och fokuserar på det sexuella. Domstolen skriver att Migrationsverket i sin utredning anfört att A inte förmått lämna “nyanserade och resonerande svar kring tankar och känslor rörande sexualiteten”.

Har inte kommit igång med samkönat sex

Migrationsdomstolen menar på att en tänkbar förklaring till att A har så svårt att beskriva för homosexuella män typiska känslor är att han ännu inte kommit igång med att ha sex med andra män:

“För domstolen framstår Migrationsverkets krav på reflektion och konsekvenstänkande om A:s sexuella läggning som orimligt höga. Eftersom A uppgett att han inte haft någon relation vare sig med en man eller kvinna och än mindre haft möjlighet att tala om sådant, finns det rimliga förklaringar till hans svårigheter att beskriva känslor och reflektera kring sin sexualitet. Migrationsdomstolen anser att A:s uppgifter om sin sexuella läggning, att han identifierar sig som homosexuell framstår som äkta.”

I domen återfinns även uppgiften att det skulle vara “ostridigt i målet att A är att betrakta som flykting om han gör sannolikt att han är homosexuell”, vilket kan betyda att Migrationsverket och migrationsdomstolen i Malmö är överens om att irakier som lyckas göra sannolikt att de är homosexuella måste få stanna i Sverige.

Domen från förvaltningsrätten i Malmö har målnummer UM 13287-18 och går att ladda ner här.

De som dömde i målet och anslöt sig till den slutgiltiga domen var rådmannen Ulrika Geijer och nämndemannen Roman Hagman (S). De två Sverigedemokratiska nämndemännen Ingemar Andersson och Jan-Åke Isaksson var båda skiljaktiga och ville utvisa irakiern. De ansåg inte att den asylsökandes uppgifter om sin sexuella läggning var tillförlitliga.