Blåljuspersonalens problem med hot och våld uppmärksammas av politikerna.

KD-politiker kräver högre straff för brott mot blåljuspersonal

VÅLD MOT TJÄNSTEMÄN Våldet mot blåsljuspersonalen är ett växande problem som får politiker att reagera.  En av dem är Dan Hovskär (KD), regionpolitiker och ordförande för räddningstjänsterna i Skara, Götene, Falköping och Tidaholm. Han kräver skärpta straff för hot och våld mot blåljuspersonal.

Hovskär anser att det behövs en kraftsignal! Om inte samhället reagerar tydligt kommer detta att fortsätta och det är viktigt att markera med att utdöma fängelsestraff oftare än idag när det gäller den här sortens brott.

Falköpingspolitikern har skrivit en motion i ämnet till Kristdemokraternas riksting. Han vill att rikstinget i Uppsala 20-22 oktober ska ge partiet i uppdrag att utreda en rejäl skärpning av straffen för våld eller hot om våld mot blåljuspersonal.

Den nuvarande straffsatsen för våld eller hot om våld mot tjänsteman är böter eller fängelse i högst två år. I de fall där våldet bedöms vara grovt är straffet som högst fyra år.

Hot och våld sprider sig

De räddningstjänster som Dan Hovskär är ordförande för, finns i kommuner som har mellan 4 993 och 18 580 invånare. Inga stora kommuner, men det har inte skonat personalen från hotfulla situationer när de utför sitt arbete. Den här formen av våld mot olika samhällsfunktioner har spridit sig från storstadsområdena till hela Sverige.

Den relativt nytillträdde justitie- och inrikesministern Morgan Johansson (S) anser också att straffen måste skärpas för den som angriper blåljus- och sjukvårdspersonal, och har kallat till ett rundabordssamtal kring detta den 27 september. Polisen, Sveriges kommuner och landsting, Almega Säkerhetsföretagen, Kommunalarbetareförbundet, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund och Transportarbetareförbundet är inbjudna.

Utredning pågår

En särskild utredare har i uppdrag att undersöka vad som krävs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för bland annat yrkesutövare som har till uppgift att hjälpa andra.

Utredaren ska bland annat
• ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd,
• överväga om angrepp mot vissa funktioner, bland annat sådana som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa, bör anses som särskilt allvarliga i straffrättsligt hänseende,
• ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör konstrueras på ett annat sätt än i dag eller behöver omfatta ytterligare brottsliga gärningar,
• ta ställning till om det finns behov av ytterligare kriminalisering av hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden eller hjälpinsatser,
• lämna förslag till nödvändiga författningsändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2018.


Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.