Kina uppges ha gjort ett nytt genombrott i strävan efter ren fusionsenergi. Den ”konstgjorda solen” vid Experimental Advanced Superconducting Tokamak (EAST), en forskningsanläggning för kärnfusionsreaktorer, uppges ha satt ett nytt rekord i ihållande höga temperaturer. Under 17 minuter och 36 sekunder uppnåddes 70 miljoner grader Celsius.

I maj förra året lyckades EAST uppnå och bibehålla 120 miljoner grader Celcius under en minut och 41 sekunder. Då lyckades man även att under 20 sekunder nå en topptemperatur på 160 miljoner grader Celcius, vilket uppges vara mer än 10 gånger varmare än solen.

Nu har forskarna lyckats nå en ny milstolpe, ihållande höga temperaturer. 70 miljoner grader bibehölls stabilt under 17 minuter och 36 sekunder. Experimentet, som startade i början av december, kommer att pågå till juni.

– Det är olika mål för olika stadier. Det senaste arbetet lägger en solid vetenskaplig och experimentell grund för driften av fusionsreaktorer, säger Gong Xianzu, forskare vid Institutionen för plasmafysik vid den kinesiska vetenskapsakademin, skriver SCMP.

SE ÄVEN: Del 3 – Vindkraften & hållbarheten

Konstgjord sol

Anläggningen i Anhui i östra Kina kallas för en ”konstgjord sol” eftersom forskarna försöker efterlikna kärnfusionsreaktionen som driver den verkliga solen. Som bränsle används väte och deuteriumgaser.

Fusionsenergi anses vara den ”ultimata energin” för en fossilfri energiframtid, eftersom väte och deuteriumgaser finns i överflöd på jorden, är rena och har minimala avfallsprodukter. Kina har utöver EAST ytterligare två stora fusionsanläggningar i drift. Fusionsreaktorn HL-2M tokamak, som togs i drift i december förra året, ligger i Chengdu, i sydvästra Kina, och den tredje är i staden Wuhan, som idag är mest känt för coronapandemin.

– Vi har validerat tekniken på ett omfattande sätt och tagit den ett stort steg framåt från grundforskning till tekniska tillämpningar, säger Song Yuntao, chef för Institutet för plasmafysik.

Målsättningen är att EAST ska ge tillräckliga insikter inom plasmafyskikforskning för att kunna utveckla reaktorer i industriell storlek som effektivt kan generera ren energi. Enligt forskarna ligger målet dock fortfarande långt fram i tiden. Att bibehålla temperaturen över 100 miljoner grader Celcius under lång tid är en utmaning, särskilt som tanken är att utvinna mer energi än vad som förverkas i processen.

LÄS ÄVEN: Finlands nya kärnkraft kan minska skillnaderna i elpris

Svagt svenskt intresse

Liknande projekt pågår även i andra delar av världen, bland annat vid den Internationella termonukleära experimentreaktorn (ITER) i Frankrike. ITER ska enligt uppgift stå klart för testning 2025 och vara i drift tio år senare.

Sverige bidrar genom EU med flera miljarder kronor till ITER men trots stort kunnande inom teknik och anläggningskonstruktion är få svenska aktörer inblandade i uppbyggnaden. Så lite som 2,5 procent av kontrakten har tillfallit svenska aktörer och endast 0,1 procent av kontraktsvärdet. Till stor del uppges det bero på ointresse, deltagandet vid upphandlingarna har varit svagt från svenskt håll, enligt Natasa Pahlm, Programme Manager, International Cooperation på Vinnova.

– I mina ögon finns det tre starka anledningar till att engagera sig mer i ITER. Den första är att bygga upp kunskapen om fusion, det är svårt och många är skeptiska men tekniken har en enorm potential. Den andra anledningen är att det kortsiktigt finns stor potential för innovation och teknikutveckling inom många områden, till exempel materialteknik, robotik och mät-och-kontrollsystem. Den tredje anledningen är ekonomisk – projektet har just nu en budget på 400 miljarder kronor som troligtvis kommer att öka. Från och med 2021 kommer det att göras upphandlingar i europeiska länder för tio miljarder kronor per år, säger hon.

LÄS ÄVEN: Rödgröna DIESELCHOCKEN här – över 20 kronor litern

Stillastående vindkraftverk

Sverige har under senare år satsat stort på vindkraft, något som resulterat i kraftiga svängningar i elpriset för konsumenterna. Samnytt har producerat en dokumentärserie om konsekvenserna av vindkraftens intåg, serien finns tillgänglig här.

Elproduktionen steg i Sverige under 2021 men inte tack vare vindkraften. Vindkraften har, trots att kapaciteten ökats med hela 20 procent under året inte lyckats producera mer el än tidigare.

– Det har varit ett dåligt vindår. Den installerade vindkraften har ökat med runt 20 procent, men produktionen har varit oförändrad, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker på Energiföretagen, till TT.

Istället är det kärnkraften, som trots att ytterligare en reaktor togs ur bruk vid förra årsskiftet, som tvingats producera mer än tidigare för att kompensera för de svaga vindarna.  De sex kvarvarande svenska reaktorerna producerade 50,5 TWh (miljarder kilowattimmar, kWh) i fjol, vilket kan jämföras med 47,3 TWh under 2020.