På tio år har Kinas försvarsbudget gått från 533 miljarder till 1360 miljarder yuan, vilket motsvarar cirka 1800 miljarder kronor. Den verkliga summan tros vara ännu högre då det även finns dolda delar. USA leder fortfarande stort med sina 6300 miljarder kronor men bedömare menar att att Kina kommer komma ikapp och troligen passera USA, något USA:s egen militär erkänner.

Nivån varierar mellan olika försvarsgrenar. Vad gäller den marina delen av Kinas krigsmakt har de redan gått om USA där landet bedöms ha cirka 360 krigsfartyg mot USA:s 300. På flygsidan är det mer osäkert. Kina självt påstår att deras senaste flygplan Chengdu J-20 är likvärdig med USA:s flaggskepp F-35, som kallas femte generationens stridsflyg. Västvärldens bedömare avfärdar dock detta med att Kina ”inte ens är nära” USA:s teknik på området.

Dock menar Siemon Wezeman, forskare på Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (Sipri) att det inte längre handlar om enskilda flygplan utan att dagens krigsföringar handlar om nätverk.

– Vi kan ju se hur det flyger, vilka manövrar det gör. Men numera handlar det inte om enskilda flygplan eller stridsvagnar, de ingår i hela nätverk av system”, säger han till Di.

Kina drar ifrån grannarna

Samtidigt har andra rivaler som tidigare låg på samma nivå som Kina halkat efter, exempelvis Ryssland och Indien, vilket det civila området vittnar om.

– I dag finns det fortfarande inte en rysk dator, en rysk mobiltelefon av betydelse, de verkar tappa det säger Wezeman.

Till exempel lider Indien av gigantisk byråkrati och dålig organisation, enligt Wezeman och exemplifierar med stridsplanet Tejas. Det projektet startade på 80-talet, samtidigt som svenska Gripen, men den första fasen är inte ens slutförd medan Sverige redan gått vidare till andra generationen.

Kina väntas dock fortsätta sin militära upprustning framgångsrikt. De har både den ekonomiska styrkan, politiska viljan och dessutom stöd i befolkningen – ”nationell stolthet”, kallar Siemon Wezeman det.

Kinas upprustning får även följdeffekter på den globala handeln med större vapensystem eftersom många länder ser Kina som ett hot, och därför ser det som nödvändigt att delta i kapprustningen.

LÄS ÄVEN: Kapprustning till havs – Kina har byggt världens största krigsflotta