Tidigt på tisdagsmorgonen meddelas att EU-ländernas ledare efter fyra dagar och två nätters förhandlingar äntligen enats om långtidsbudgeten och coronapaketet till länder som drabbats värst av pandemin. Samtidigt höjs Sveriges EU-avgift med åtskilliga miljarder.

Uppgörelsen om coronastödet innebär 750 miljarder euro varav 390 i bidrag och resten, 360 miljarder, i lån.

– Vi gjorde det! EU är starkt, EU är förenat, säger EU:s rådsordförande Charles Michel på en presskonferens tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, skriver TT.

Enligt Michel är detta en stark uppgörelse som visar unionens tilltro till den gemensamma framtiden.

Initialt hade man tänkt sig 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån. Sverige och tre andra länder hade dock krävt att hela summan skulle utgöras av lån, något man nu alltså övergett.

Högre medlemsavgift

Samtidigt ges Sverige en högre rabatt på EU-avgiften på nästan elva miljarder kronor om året. Denna sänkning gör dock ingen större skillnad då den ökande EU-budgeten gör att den svenska avgiften kommer att öka med sex miljarder till 45 miljarder kronor om året.

Långtidsbudgeten för 2021-2027 blir 1 074 miljarder euro.

Slopade krav för arbete mot korruption

Det sista som gjordes innan överenskommelsen slöts var att stryka krav om arbete mot korruption och för demokrati/rättsstatens principer för att få ta del av biståndet.

”Klimatambitioner”

Ett av regeringens skäl till att man till slut ändå gick med på en så pass stor del bidrag ska ha varit att EU lovat hörsamma Sveriges ”klimatambitioner”, något statssekreterare Paula Carvalho Olovsson bekräftade på måndagskvällen.

– I det förslaget som ligger nu så ser vi flera saker som har gått vår väg, vad gäller klimatambitioner, rabatter och villkor, sade hon.

LÄS ÄVEN: Regeringen kovänder om miljardbidrag i coronastöd – hänvisar till ”klimatambitioner”

På måndagskvällen gav även riksdagens EU-nämnd grönt ljus och ordförande Åsa Westlund (S) meddelade att statsminister Stefan Löfven (S) har befogenhet att godkänna förslaget.

Sverige och Stefan Löfven hade kunnat stoppa det hela med veto, eller ställt andra krav, men valde att inte göra så.