”Utländska människor/invandrare” är en starkt bidragande orsak till att invånarna i Laholm känner otrygghet. Det framkommer av polisens och kommunens årliga trygghetsundersökning.

– Jag tolkar det som att det är grupper av män eller kvinnor som inte är kriminella, som ibland är ute och går. I vissa kulturer är det vanligare att 10-15 personer är ute och går och det tar ju upp en hel cykelbana. Vi har fått indikationer på att Laholmare känner sig otrygga av gäng och samlingar. Men jag har inte någon statistik som stödjer att det här är annat än vanliga Laholmare. Det kan både vara ungdomar, karlar eller kvinnor. Jag vill inte säga att det är en fördom men jag kan förstå att en del kan bli rädda av 15 karlar, säger kommunpolis Kristian Nilsson till Lokaltidningen.

”Jag tycker inte det är läskigt” påpekar Nilsson.

Karin Martini, tillförordnad säkerhetschef, tror även hon att problemet handlar om folk som är ute och går.

– De skriver att de möter gäng med ungdomar. De kanske ropar saker eller beter sig annorlunda. De kanske kom till Laholm förra året och har anpassat sig till vårt samhälle nu. Introduktionen fungerar och jag tycker inte att du ska blåsa upp det här, säger Karin Martini.

Mörka kroppar och ogillande
Lokaltidningen har talat med René León Rosales, forskningsledare på Mångkulturellt centrum i Botkyrka och ”expert på vardagsrasism”. Hans teori går istället ut på att människor reagerar olika på olika kroppar. Han påpekar också att man ofta glömmer klassanalysen kring nyanlända som kanske inte har råd att skaffa bil utan får cykla eller gå.

– Med risk för att låta petig men hur vet man att någon är utländsk? Den bedömningen görs bara på utseendet. Man tycker att vissa kroppar inte hör hemma här som mörkhyade eller mörkhåriga medan andra kroppar som är mer ljushåriga, inte passerar som utländska men det kanske kommer från Tyskland eller Polen. Jag vet att det finns starka föreställningar kopplade till olika utseenden, mörka kroppar kan väcka otrygghet även om det är vem som helst, säger René León Rosales.

Vidare pekar han på samhällsdebatten kring frågor om otrygghet som är är kopplad till ”stämningar i samhället och föreställningar om personer med utländsk bakgrund som ’de andra’.” De nyanlända kan också ha upplevt att alla inte tycker om dem eller att de har utsatts för aggressiva handlingar och därmed hellre rör sig i grupp, enligt Rosales.