Bohuslänska Sotenäs är en av många kommuner som brottas med en ansträngd ekonomi, bland annat beroende på höga kostnader för ”ensamkommande” och socialbidrag. I likhet med andra kommuner är det de äldre som får ta den ekonomiska smällen. En redan hårt besparingsutsatt hemtjänst ska nu skäras ned ytterligare.

Den allmänna meningen hos den personal som sliter i den Alliansstyrda kommunens underbemannade hemtjänst är att tiden inte räcker till för allt som ska göras. Man arbetar efter ett schema där varje moment är tidsbestämt och klockat ned till enskild minut för hur lång tid det får ta – så kallad minutanpassning av arbetstiden.

LÄS ÄVEN: Kommun tvingar småbarn att äta mindre – efter köp av miljonvillor åt migranter

Ett besök för att hjälpa en vårdtagare i säng få ta max 30 minuter, att hjälpa någon till och från toaletten högst 15 minuter och så vidare. Att hålla dessa tider beskrivs som ”en ständig utmaning” och ”en kamp mot klockan ” av de omsorgsanställda.

Hårt ansträngd hemtjänst ska skäras ned ytterligare

Men i stället för mer tid och personalförstärkning som ett svar på nödropen kommer nu besked om ytterligare nedskärningar. Där man tidigare varit två personal nattetid för att besöka de mest utsatta äldre tvingas man nu arbeta ensam.

– Jag förstår inte hur jag ska klara det här själv. Jag känner en stor sorg för de äldre, säger undersköterskan Anna Eliasson i en kommentar till Bohusläningen, förtvivlad över hur hennes arbetssituation kommer att se ut framgent och för hur det kommer att drabba de äldre.

14 larm och 21 planerade besök – på en natt

Tillsammans med kollegan Ann-Sofie Svensson är de i färd med att avsluta nattens kämpiga arbetspass när lokaltidningen hälsar på. Klockan är kvart i sju på morgonen och de har varit igång utan någon riktig rast sedan strax före klockan tio kvällen innan.

14 larm har de två undersköterskorna åkt på under natten. Detta utöver 21 schemalagda hembesök. I ett fall blev det väldigt allvarligt och ambulans fick tillkallas. Vissa äldre är oroliga på natten och vill att Anna och Ann-Sofie ska stanna en stund extra för ett lugnande samtal och någon att hålla i handen, men för sådant finns ingen tid.

– Då kommer oron och tankarna. Vårdtagarna söker uppmärksamhet och omsorg. Många ropar efter sin man eller mamma när vi kommer. Därför är det så jädra fint att kunna ge vårdtagarna en dräglig och trygg natt, förklarar Anna, frustrerad över att numera tvingas vara hård och kall och säga nej till vårdtagaren.

Omsorgsbehövande fick vänta

Till följd av de många larmen denna natt fick fyra av de planerade 25 besöken tvärtom ställas in helt. Det är rörelsehindrade äldre som skulle ha hjälpts i säng, vänts i sängen för att förebygga liggsår, ledsagats till och från toaletten, fått sår omlagda och mycket annat, men som nu i flera fall fått vänta på hjälp tills dagpersonalen går på.

16 mil har de två hemtjänstsköterskorna kört under natten när de i ilfart flängt runt i kommunen mellan larm och reguljära hembesök. Anna är slutkörd när hon efter nattens pärs träffar Bohusläningens reporter utanför entrén till hemtjänstens kontor.

– Mycket värre än så här kan det inte bli. Det känns inte bra att vi inte hunnit med alla fasta besök i natt. Men vi löste i varje fall alla larmen, säger hon med lite stolthet i rösten.

”Förstår inte hur jag ska klara det här ensam”

Med två nattpersonal är det redan förbi gränsen för vad man mäktar med beträffande arbetsbelastning. Hur de ska kunna sköta jobbet när kommunen nu drar ned ytterligare och det bara ska finnas en personal nattetid i hemtjänsten vet inte Anna och Ann-Sofie.

– Det här är för mycket för två personer. Jag förstår inte hur jag ska klara det här själv, säger Anna till tidningen.

En del arbetsmoment som nattpersonalen ska klara är nästan omöjliga att utföra för en ensam person. Det kan handla om vårdtagare som är så rörelsehindrade att de måste lyftas när de ska läggas eller hjälpas med toalettbesök.

När de anställda inte hinner med händer det att de äldre blir besvikna och ventilerar detta. Personalens egen frustration över att inte räcka till förstärks av att det är de och inte beslutsfattarna som får ta kritiken från vårdtagarna som inte alltid förstår hur pressat tidsschema hemtjänstpersonalen arbetar under.

Ytterligare 4 miljoner ska sparad på de äldre

Tidigare år har kommunen låtit äldreomsorgen gå med ett visst underskott för att ändå kunna erbjuda en visserligen nedskuren men ändå något så när anständig service på ålderns höst efter ett långt och strävsamt arbetsliv. Men nu är det slut på det meddelar kommunledningen som skickat ut nya direktiv till hemtjänsten om nya sparkrav på närmare 4 miljoner kronor.

Den 1 september träder beslutet att ytterligare minska bemanningen i hemtjänsten i kraft. Då blir det en ensam undersköterskas ansvar att sköta kommunens alla planerade hemtjänstbesök och runt 300 trygghetslarm i Sotenäs nattetid.

– Vi såg att vi kunde reducera bemanningen nattetid och planerade för att en resurs från särskilt boende kunde stötta upp vid behov, sade Nils-Olof Bengtson (M), ledamot i kommunfullmäktige och kommunens borgerligt starke man, i en intervju med Sveriges Radio nyligen.

Att hitta sådana resurser i de personellt hårdslimmande verksamheterna ansåg han dock inte var politikernas ansvar utan upp till hemtjänsten att lista ut.

Tuffare för hemtjänsten när även sjukhusen skär ned

Även sjukhusen står under sparbeting och skär ned på personal och vårdplatser. Det innebär att påfrestningen på hemtjänsten blir ännu tuffare.

Äldre patienter skickas hem tidigare än förut och utan att vara riktigt färdigvårdade. Ibland klarar de ingenting själva utan måste ha hjälp med allt av hemtjänsten. Nedskärningarna i alla ändar innebär sammantaget att patientsäkerheten äventyrs, menar personalen.

Personal tvingas hoppa mellan verksamheter

Redan idag med dubbla nattbemanningen tvingas dock hemtjänstpersonalen regelmässigt låna in anställda från andra omsorgsverksamheter för att klara sina arbetsåtaganden. Det berättar en tidigare nattsköterska i hemtjänsten, Barbro Markenberg, för Bohusläningen.

– Varje natt fick jag låna någon personal från boendet eftersom jag inte hann med. Då hade jag 28 fasta besök och i snitt tio larm per natt.

Att ta in resurser från andra verksamheter är dessutom inte något som är tillåtet idag till följd av de corona-relaterade smittskyddsreglerna. För att undvika att smitta överförs mellan verksamheterna ska det vara täta skott mellan dem så att anställda som arbetar i en verksamhet inte också arbetar i en annan.

Skyhög personalomsättning – få orkar

Tidningens reporter får också veta att personalomsättningen i kommunens hemtjänst är enorm. Ingen orkar arbeta kvar någon längre tid. I den ordinarie personalen finns ingen enda kvar av de som arbetade där 2019. Den allmänna meningen hos de anställda är att de ”inte blir hörda” av de styrande i kommunen när befallningarna om fler och fler besparingar landar på verksamhetens bord.

Från kommunledningen motiverar man nedskärningarna för de äldre med att ”alla får vara med och hjälpa till” när kommunens ekonomi är ansträngd. Vissa utgiftsområden är dock undantagna.

Kommunen anställde ”integrationslotsar”

Samtidigt som det dras in på personalen i äldreomsorgen satsas det friskt med personalförstärkningar på andra ställen. För en tid sedan meddelade Sotenäs exempelvis stolt att man nyanställt så kallade integrationslotsar.

Det är en helt ny typ av tjänst i vars främsta uppgift är att finnas till hands för att coacha de ”BUV” som finns i kommunen, en förkortning av ”barn utan vårdnadshavare” och ett begrepp som man numera föredrar framför ”ensamkommande flyktingbarn” som kommit i något av ett vanrykte efter skandaler med åldersfusk och annat.

I kommunikén på Sotenäs kommuns webbplats beskrevs hur många i den här gruppen ”har det tufft” och hur de behöver någon ”stark och trygg” person i sin närhet för att deras liv ska utvecklas på ett bra sätt. En av de nyanställda integrationslotsarna intervjuades och sade sig vara ”väldigt motiverad” att gripa sig an uppgiften att ”skapa en meningsfull fritidssysselsättning för ungdomarna och hjälpa dem”.

Med anledning av bosättningslagen har kommunen också upphandlat särskilda tjänster om boende för nyanlända med det allmännyttiga bostadsbolaget Sotenäsbostäder under parollen ”samverkan och integration”.

”Fullt möjligt” försörja de ensamkommande

Även den socialdemokratiska oppositionen i Sotenäs har engagerat sig för de ”ensamkommande”. Man protesterade för en tid sedan över att några i den gruppen skulle behöva flytta från kommunen när de nått den ”magiska 18-årsgränsen”, i ett antal fall genom att ha fått sin ålder uppskriven efter att ha angett en lägre ålder för Migrationsverket än den verkliga. ”Flytta inte våra ensakommande ungdomar” löd kravet.

De unga männen uppgavs ”trivas med skola och kamrater” och enligt Socialdemokraterna var ”det är fullt möjligt” för Sotenäs kommun att fortsätta ta det ekonomiska ansvaret för dem, oavsett de är under eller över 18 år. Att ”kasta ut dem” från kommunens system för ensamkommande bara för att de är vuxna menade partiet kan upplevas som ”en jobbig situation” för den som redan är orolig i vänta på besked om beviljande eller avslag på asylansökan.

Höga kostnader för nyanlända och socialbidrag

När det gäller de höga kostnaderna för ”ensamkommande” eller ”BUV” mer allmänt hänvisar kommunledningen till den så kallade bosättningslagen som tvingar kommunerna att ta emot så många migranter som Migrationsverket ålägger dem, oavsett vad kommuninvånarna anser eller vilka resurser som finns tillgängliga för ett sådant mottagande.

Lagen omfattar även nyanlända migranter i högre åldrar. Initialt försörjs de av landets alla skattebetalare centralt genom den statliga så kallade etableringsersättningen. Efter två år övergår försörjningsansvaret på kommunen samtidigt som det ofta tar den mångdubbla tiden innan migranten kommer i arbete.

Det är i många kommuner den dominerande orsaken till att kostnaderna för socialbidrag skenar. Ökad arbetslöshet till följd av corona-pandemin har satt ytterligare press på kommunekonomin där mer pengar i bidrag ska ut samtidigt som skatteintäkterna minskar.

Bosättningslagen är dock inte den enda förklaringen till att kommunen har stora åtagande för nyanlända och ”ensamkommande”. Redan för tio år sedan lades grunden för kommunala budgetunderskott när den också då M-ledda kommunledningen på eget initiativ tog beslut om att öppna dörrarna för ”ensamkommande” i stor skala.

LÄS ÄVEN: Kommunpampen i chock: ”Folk som jag aldrig träffat hatar mig”