Ökningen i ekonomiskt bistånd för migranter väntas hamna på 3 miljarder kronor och kommer ske fram till 2025 enligt Sverige kommuner och landsting.

De som invandrade till Sverige under 2015 och 2016 är nu på väg ut på svensk arbetsmarknad. Då får de så kallad etableringsersättning från Arbetsförmedlingen, ett bidrag som skjutit i höjden på senare år.

2012 fick omkring 10 000 personer det bidraget men 2017 hade det ökat till 43 000.

– Bland dem som varit i Sverige tre-fem år är det ganska många som behöver ekonomiskt bistånd, säger Annika Wallenskog, chefsekonom för SKL, Sveriges kommuner och landsting till Sydsvenskan.

SKL räknade på de ekonomiska konsekvenserna tiden mellan etableringsersättning och egen försörjning, vilket kallas ”glappet”. Historiskt har kostnaden året efter det att etableringsfasen upphört varit cirka dubbelt så högt som året innan.

Exempelvis betalades det år 2017 ut 315 miljoner kronor i stöd av kommunerna för de som avslutade etableringsfasen år 2014. Året innan det, alltså 2016, betalades 177 miljoner för för samma personer.

55 procent av ekonomisk bistånd väntas gå till migranter
Den andel av biståndet som går till tidigare migranter har också ökat. År 2015 gick 37 procent till den gruppen men väntas stiga till 55 procent 2025.

Enligt SKL:s beräkningar handlar ökningen för migranter om 3 miljarder för kommunerna, från 3,9 till 6,9 miljarder kronor, alltså nästan en dubblering.