Under de senaste tre åren har anmälningarna om brott mot välfärdssystemen ökat med 60 procent och hos polisen redovisas nästan tre gånger så många bidragsbrott till åklagare.

Sedan biträdande rikspolischef Mats Löfving i början av september berättade om de 40-tal klaner som kommit till Sverige enbart med syfte att begå brott, har uppgifterna om hur kriminella infiltrerat myndigheter och hur man dränerar välfärdssystemet kommit på löpande band.

Det alltmer omfattande fusket som den organiserad brottsligheten utsätter systemen för med assistansersättning, vab, sjukersättning och studiestöd har resulterat i att myndigheterna sent omsider börjat titta närmare på bidragsbrotten.

Under perioden januari – september 2018 anmäldes omkring 3 200 bidragsbrott, under motsvarande period i år var antalet uppe i 5 100.

”Förutom att det är ett växande problem kan vi även se en koppling till gängbrottslighet där kriminella finansierar brottslig verksamhet genom att begå bidragsbrott,” säger Manne Jönsson, tillförordnad enhetschef för beredningsenheten på Nationella operativa avdelningen, på polisens hemsida.

Upprätthålla förtroendet för välfärden

När polismyndigheten och åklagarmyndigheten i onsdags lämnade över sin slutredovisning om förbättrad hantering av bidragsbrott till regeringen slog man bland annat fast att exempelvis Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och Pensionsmyndigheten måste bli bättre på att förhindra att felaktiga bidrag betalas ut för att upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen.

– En stark lagföringsförmåga i rättskedjan är viktig, men det måste kombineras med en ökad förmåga hos de utbetalande myndigheterna att förhindra att felaktiga bidrag alls betalas ut. Det är särskilt viktigt just nu, när stora statliga stödåtgärder sätts in för att minska effekterna av covid-19, säger Eva Thunegard, områdeschef för åklagarna i Stockholm.