Ju mer vindkraft i det svenska elsystemet, desto mer krävs reserver och stödtjänster. Kostnaderna för att skapa balans i systemet har sexdubblats – kostnader som slutkunden får betala.

Utan tjänsterna riskerar systemet att haverera och något som ökar kostnaderna ytterligare är den nya elproduktionsmixen med mer energi från i synnerhet vindkraft.

– Om man ser till de nivåer som var 2014-2015 så har de totala kostnaderna sexdubblats. Om man då låg under en miljard kronor per år, så ser vi nu att det går åt sex miljarder kronor per år för stödtjänster, säger Anna Jäderström, enhetschef för Svenska kraftnäts balansmarknad, till Tidningen Näringslivet.

LÄS ÄVEN: Rapport: Vinterns elkaos orsakades av nedlagd kärnkraft

Enligt Jäderström blir det till sist slutkunden som betalar för dem även om det sker via nätbolaget eller e-handlare alternativt balansansvarig.

Den nya produktionsmixen gör att Svenska Kraftnät måste hantera variationerna i eltillgång som uppstår på grund av energikällor som sol och vind, samtidigt har de nya energikällorna inte lika goda stabiliserande förmågor som vattenkraft och kärnkraft.

Ny kärnkraft kan stabilisera

För att stötta systemet skulle exempelvis den nya generationens kärnkraft, små och modulära reaktorer (SMR), vara intressanta menar Anna Jäderström. Tekniken har de egenskaper som krävs.

Med utvecklingen av elpriserna den senaste tiden är det ännu svårare att göra hållbara prognoser men Jäderström kan inte se att priserna de kommande åren på stödtjänster kommer att bli lägre.

LÄS ÄVEN: Kritik mot regeringen – ljög väljarna rakt i ansiktet om kärnkraften

– Överlag behöver vi mer produktionskapacitet men också mer flexibilitet, att den nya produktionen som tillkommer också är flexibel. Det gäller också att de stora förbrukarna är med och stöttar elsystemet. Till exempel kan stora industrier vara med och leverera stödtjänster och reserver, det behöver inte bara vara elproducenterna som står för det, säger Anna Jäderström.