Nytillträdde statsminister Ulf Kristersson (M) gör sig redo att resa till Ankara för att träffa Turkiets ledare Recep Tayep Erdogan och förhoppningsvis blidka honom så pass att landet ratificerar Sveriges Nato-ansökan. Vid en pressträff på torsdagen där statsbesöket aviserades meddelande Kristersson också att Sverige som Natoland ska kunna ha kärnvapen.

Den stora stötestenen för ett svenskt Natomedlemskap är att Sverige under perioder av rödgrönt styre blivit en fristad för kurdiska terrorister. Många har fått uppehållstillstånd och även svenskt medborgarskap och att lämna ut dem till Turkiet för att där ställas inför rätta, så som Erdogan begär, är i strid med svenska lagrum. Det kan emellertid stå mellan att ändra lagen och göra Turkiet till viljes eller att Sveriges Natoansökan går i stöpet.

Inför Natos generalsekreterare, den norske socialdemokraten Jens Stoltenberg, försäkrade Kristersson att Sveriges Natoansökan inte påverkas av det svenska regeringsskiftet. Han aviserade också en nära förestående resa till Turkiets huvudstad Ankara för att träffa Erdogan men att datum för denna ännu inte är spikat.

Ska aktivt bekämpa kurdiska PKK

Kristersson skickade inför det statsbesöket signaler om att Sverige tar ”kampen mot terrorismen” på största allvar. Han nämnde också specifikt terrorstämplade kurdiska PKK.

Huruvida sådana försäkringar räcker för att förmå Erdogan att skriva under Sveriges natoansökan är osäkert. Hittills har han vidhållit att han vill se konkreta utlämningar av ett stort antal personer där Sverige motsatt sig samtliga.

Ett steg närmare kom man dock under Natotoppmötet i Spaniens huvudstad Madrid i juni där Sverige och Finland – vars Natoansökan Turkiet av liknande skäl inte heller ratificerat – undertecknade ett trilateralt avtal om hur processen ska gå vidare. Turkiet lovade att ställa sig mer välvilliga till de två ländernas Natomedlemskap men att förutsättningen är att de villkor som Erdogan anser att man kommit överens om tidigare uppfylls.

Det handlar bland annat om en svensk och finsk intensifiering mot terrorism, inkluderande utlämning av de personer som Turkiet anser är terrorister men idag åtnjuter skydd i Sverige och i några fall Finland. Ett annat villkor är att de nordiska länderna lyfter det vapenembargo man har mot Turkiet och börjar exportera vapen dit utan förbehåll.

Gav klartecken för kärnvapen i Sverige

En Natorelaterad fråga som hängt i luften under den socialdemokratiska regeringen är om Sverige som fullvärdigt Natoland fullt ut kommer att acceptera alliansens kärnvapendoktrin. Signaler har kommit om att Sverige vill ha ett förbehåll mot kärnvapen på svensk mark.

I sitt tal på torsdagens presskonferens rätade Kristersson ut det frågetecknet och försäkrade att det inte kommer att möta några hinder att placera ut kärnvapen i Sverige

– Vi kommer att agera i enlighet med de åtaganden som följer av vårt medlemskap – inklusive Natos kärnvapendoktrin.

Efter Turkiet återstår Ungern

Även om Kristersson lyckas komma överens med Erdogan om att godkänna Sveriges Natoansökan är inte båten inte rodd i land. Återstår gör att få motsvarande underskrift från Ungern som också så här långt inte velat ratificera den svenska ansökan.

Sveriges relationer till Ungern är inte de bästa. Tidigare regeringar har kontinuerligt riktat anklagelser mot Fidesz och Orban om att ha avskaffat demokratin i landet när man gjort upp med gamla vänsterstrukturer, varav vissa är ett arv från den tid då landet var en kommunistisk diktatur.

Även företrädare för flera partier som ingår i den nya blågula regeringen har fällt sådana yttranden, i Sverige och i EU. Vad som krävs för att tina upp de relationerna och få ett ungerskt Natogodkännande är mer oklart jämfört med att få det från Turkiet. Ungerns justitieminister Judit Varga har givit ett halvt löfte om att man ska ratificera Sverige men inte uttalat några konkreta villkor för detta eller satt något datum för när det kan ske.