Nyanlända läkare, tandläkare och sjuksköterskor misslyckas med kunskapsproven. Endast 3,5 % får yrkeslegitimation. Skräcksiffrorna kostar staten tiotals miljoner kronor om året.

När man kommer till EU/EES och vill använda sig av sin utbildning för att komma i arbete så måste man genomföra kunskapsprov för att få tillgång till Snabbspåret, statens satsning på att nyanlända invandrare med utbildning snabbt ska komma i arbete. Detta gäller för bland annat läkare, tandläkare och sjuksköterskor som utbildat sig utanför dessa europeiska samarbetsområden. Proven skapas och genomförs av Karolinska Institutet, Umeå och Göteborgs universitet. För detta betalar staten 13 miljoner kronor per år endast till Umeå universitet.

Siffrorna som avser provresultat under perioden 1 juli 2016 – 30 juni 2019 når inte upp till förväntningarna. För att få fortsätta på Snabbspåret, och till sist kunna få en legitimation, krävs det att man blir godkänd både på en praktisk och en teoretisk del av provet.

Av 608 som uppgett sig ha tandläkarutbildning har endast 4 procent, 27 stycken, klarat båda delar av provet. 21 personer av dessa 27, alltså 3,5 procent av det totala deltagarantalet, har sedan fått sin yrkeslegitimation. Antalet personer som inte klarat proven som bevisar den påstådda yrkeskompetensen är 587 av 608, alltså 96 procent.

Kompetensregnet
Enligt en granskning som SVT gjorde 2015 var de välutbildade asylmigranterna många. “I Sverige sker just nu en massiv import – av kunskap”, skrev man då och kallade asylinvandringen för ett kompetensregn. Socialstyrelsen tilldelades många fler miljoner för att kunna få dessa påstått välutbildade immigranter i arbete snabbt.

Båda proven är baserade på den svenska grundläggande utbildning som motsvarar invandrarens tidigare yrke i hemlandet.