Med utökade arbetsuppgifter behöver Kustbevakningen även en utökad finansiering. Samtidigt är bristen på personal stor och man tvingas dra ned på bemanningen på båtarna.

Av Kustbevakningens 800 anställda är ca 550 kustbevakare. De utför bland annat gränskontroller på fartyg, fiskekontroller, tullkontroller, räddningsuppdrag, tar hand om oljeläckage och övervakar sjötrafiken med fart- och nykterhetskontroller.

Även om man har många uppdrag har man bland personalen ändå känt att man hinner med det man ska göra. För några veckor sen varnade dock generaldirektör Therese Mattsson för att läget på myndigheten är pressat med fler arbetsuppgifter och finansiering som knappt räcker till.

– Kustbevakningen går i otakt. Vi behöver följa vår samtid och vara rustade för framtiden. Det enskilt viktigaste villkoret för att klara det är mer personal, säger generaldirektör Therese Mattsson.

– Idag ställer vi in för många patruller, eller låter dem gå med för små besättningar. Läget är bekymmersamt.

Enligt en rapport från fackförbundet Tull-Kust kunde Kustbevakningens största fartyg under fjolåret genomföra 87 procent av de planerade patrullerna varav en fjärdedel gjordes utan fulltalig besättning.

Närmar sig bristningsgränsen

Förbundsordförande Johan Lindgren berättar att myndigheten har brottats med ekonomin en längre tid och man under flera år har begärt mer pengar från regeringen. I dagsläget kan fartyg ligga i kaj och patruller ställas in. På sikt finns risken att kuststationer avvecklas eller slås ihop. Det ansträngda läget är detsamma i hela landet.

Just nu klarar stationerna sina patrulltimmar genom att minska bemanningen på båtarna, detta är dock något som inte kommer att kunna hålla i längden utan en förändring.

– Vi har en väldigt lång kuststräcka och vi måste ha en beredskap för att personalen ska kunna inställa sig. Det blir omöjligt att leverera det, säger Johan Lindgren till Göteborgs-Posten.