Inträdeskraven för att antas till polisutbildningen har sänkts. Detta i syfte att främja uppsatta genus- och mångfaldsmål. Det visar sig nu att många som utbildar sig till polis varken har den fysiska eller psykiska styrkan att hantera ett tjänstevapen. På grund av den stora polisbristen har Polismyndigheten i strid med gällande regler beslutat att de underkända studenterna ändå ska få fortsätta sin utbildning.

I den kull studenter som just nu genomgår polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö i enlighet med de nya sänkta antagningskraven har hela 15 personer underkänts i pistolskytte på grund av svag fysik och klent psyke. 13 av dem uppges vara kvinnor. De har inte armstyrka nog att hantera vapnet och är dessutom så rädda för vapnet att de inte förmår koncentrera sig på att sikta, klarar inte trycka av och börjar hyperventilera.

Enligt reglerna får man göra om skjutproven tre gånger och träna emellan tillfällena. För de 15 som nu underkänts har detta inte hjälpt. De är fortfarande oförmögna att hantera ett tjänstevapen.

Lägre krav än för fritidsskyttar
Trots att en polis ska hantera sitt vapen i tjänsten är skjutkraven för poliser lägre än för privatpersoner som endast ska använda sitt vapen på skytteklubben eller tävlingar. Trots detta är det alltså många poliser som idag inte klarar kraven.

Ola Kronkvist, som är prefekt på polisutbildningen i Växjö och står under press från Polismyndigheten och regering och riksdag att leverera fler poliser, har nu beslutat att göra ett undantag från reglerna och låta de underkända studenterna gå vidare med utbildningen.

Normalt skulle de kuggade nu ha tvingats ta sex månaders uppehåll från utbildningen men det anser man sig inte ha råd med i beaktande av den stora brist på poliser som råder i landet.

– Om vi försenar dem med ett halvår så innebär det en förlust för svensk polis med 7,5 årsarbetskrafter, förklarar Ola Kronkvist.

Ska få särskild stödundervisning för svagpresterande
Han hoppas att de 15 nu underkända studenterna ska utveckla en bättre fysik och ett starkare psyke under nästa termin och därigenom klara examinationen i skytte senare. För detta ska de nu erbjudas en särskild framtagen stödundervisning för svagpresterande.

– Om man är svag i underarmen kan man ha svårt att trycka av. De kommer få stödåtgärder som skytte med laserutrustning och resurspass, och vi ska jobba med träning för underarmsstyrka. Det är onödigt att hålla tillbaka de här studenterna.

Den här sortens extra stödundervisning ska man för nya årskullar, i skenet av att så många antagna misslyckats, börja med redan från termin ett. Det framgår inte varför man inte i stället kräver att de som antas har erforderlig fysisk styrka och psykisk stabilitet för att klara utbildningen.

Det är oklart vad som händer om de nu underkända polisstudenterna inte heller skulle klara nästa termins skjutprov. Kronkvist hävdar dock att man inte kommer att släppa några sådana studenter vidare till anställning som polisaspiranter.

Sänkta antagningskrav kritiseras
De sänkta antagningskraven till polisutbildningen där genus och mångfald prioriteras framför lämplighet har kritiserats. Motsvarande sänkning av antagningskraven har även skett inom brandförsvaret och även där blivit föremål för kritik.

Sverigedemokraternas Kent Ekeroth har vid upprepade tillfällen lagt motioner i riksdagen om att antagningskraven till polis- och brandmansutbildningen ska återställas till tidigare nivå som var anpassad till vad som krävs för att klara jobbet i stället för till målsättningen att få in fler kvinnor och invandrare. Två av dessa kan läsas HÄR respektive HÄR.

Dessa motioner har inte fått gehör från övriga riksdagspartier. Den Socialdemokraterna och Vänsterpartiet närstående mediesajten Dagens Arena går ett steg längre och skriver i en artikel att krav på att poliser och brandmän i nivå med vad som fordras för att utöva yrket tillhör ”SD:s sjukaste motioner”. Lika sjukt anser man SD:s krav vara på att poliser inte ska bära muslimsk slöja i tjänsten.

Regeringen har till väljarna gjort utfästelser om 10 000 nya polisanställda till 2024. Minst hälften av dessa ska vara poliser. För att klara målet har antagningen till polisutbildningen utökats kraftigt och antagningskraven sänkts.