Lagrådet sågar regeringens förslag totalt. ”Gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.”

I lagrådsremissen som regeringen i förra veckan överlämnade till Lagrådet hade man enligt migrationsminister Heléne Fritzon (S) anpassat denna efter den starka kritiken som riktats mot förslaget om att ge en ny möjlighet till uppehållstillstånd för omkring 9 000 ”ensamkommande flyktingbarn”.

Bland förslagen fanns ett sänkt identifieringskrav.

Idag kommer Lagrådets yttrande i fallet och kritiken är total; Lagrådet avstyrker regerings förslag.

”De förslag som nu lämnas är knapphändigt analyserade, remisstiden har varit kort och effekterna är svårbedömda. Det finns en uppenbar risk för att de föreslagna nya reglerna inte kommer att bli effektiva”, skriver man bland annat.

Vid remissbehandlingen av det utkast till remiss som föregått lagrådsremissen har också många invändningar rests mot reglernas komplexitet. Från t.ex. domstolarna har framförts att komplexiteten gör det svårt att överhuvudtaget få en överblick av konsekvenserna av förslaget, och att detta måste komma att medföra svårigheter inte minst för enskilda. Lagrådet delar den bedömningen, och anser att gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.

Då regleringen är inriktad mot en bestämd grupp personer som anses ha fallit utanför systemet och som därför som en engångsåtgärd ska kunna söka tillstånd enligt en specialregel, gör att Lagrådet anser det i sak snarast är fråga om ett slags dispens.

Man påpekar även att i svensk rätt i övrigt är det inte en princip att låta utdragna handläggningstider i sig vara skäl för att bifalla ansökningar av olika slag.