Läsförståelse anses vara något av det viktigaste som skolan kan förmedla till eleverna. Det är en färdighet som krävs för de flesta arbeten och för att hänga med i samhällsdebatten och vara en del av demokratin. Men skolan fallerar alltmer drastiskt i detta grunduppdrag och absolut värst gör man det med de elever som har invandrarbakgrund.

Den digitala utvecklingen har medfört att allt färre barn läser böcker eller längre texter överhuvudtaget. Läsförståelsen sjunker generellt bland skolelever, vilket inte i sig är ett specifikt svenskt problem. Sverige sticker dock ut i att ha en extremt stor grupp elever med invandrarbakgrund på extremt låg nivå när det gäller läsförståelse.

I maj i år offentliggjordes siffrorna från Pirls 2021, den internationella undersökning som genomförs vart femte år i vilken läsförmågan hos 10-åringar i ett stort antal länder i framför allt västvärlden mäts. Det är nedslående statistik för ett flertal länder, inte minst för Sverige.

Invandring en dominerande orsak

Några länder kan skylla på en dipp till följd av att man valde att stänga ned sina skolor under pandemin. Alla länder kan lägga en del av skulden på ändrade läsbeteenden hos barn där böcker och andra längre texter fått ge vika för korta meddelanden på digitala enheter. För Sverige sticker invandringen ut som en dominerande orsak.

Och trots upprepade löften från såväl politiskt vänster- som högerhåll om att vända utvecklingen, eskalerar den i stället. Den redan tidigare stora grupp elever med invandrarbakgrund som presterar på de lägsta nivåerna i mätningen ökar och är nu uppe i hela 25 procent av det totala elevunderlaget. Tillkommer gör dessutom en stor grupp där läsförståelsen är så svag att den inte ens kan mätas.

Nyckeln till integration

Att det svenska språket är nyckeln till integration i Sverige för migranter, är också något som det råder stor politisk enighet om över hela vänster-högerskalan. Men den övertygelsen avspeglar sig inte i hur verkligheten ser ut.

Det gäller inte minst läsförståelsen bland skolelever med invandrarbakgrund. En förklaring till att den sjunker i skolan är att det antal elever som uppger att det som huvudspråk talas svenska i hemmet sjunker dramatiskt.

Svenska flickor bäst, invandrade pojkar sämst

På bara fem år, sedan den förra mätningen, Pirls 2016, har den andel som huvudsakligen talar svenska hemma rasat från redan låga 68 procent till endast 53 procent. Om tangenten dras ut till en prognos för nästa mätning 2026 kommer de hushåll där svenska är huvudspråk då att vara en tydlig och statistiskt säkerställd minoritet.

Resultaten visar också att det råder stora könsskillnader. Pojkar läser generellt sämre än flickor. Allra sämst läser pojkar med invandrarbakgrund och allra bäst flickor med svensk bakgrund.

Skolverket relativiserar

Den närmast ansvariga myndigheten Skolverket kallade till pressträff och presentation när Pirls-resultaten offentliggjordes i maj. Självkritiken lyste dock i mångt och mycket med sin frånvaro. Att läsförståelsen i Sverige sjunker relativiserades med att det är ännu värre i vissa andra länder i undersökningen.

Man erkände dock indirekt att problemet i Sverige till stor del är invandringsrelaterat genom att påtala att det är stora skillnader i läsförståelse mellan olika grupper. Skolan är fortfarande om inte bra så ändå någorlunda rustad att bibringa normalbegåvade elever med svenskspråkig bakgrund en så när nöjaktig läsförståelse medan man inte alls klarat motsvarande uppdrag för elever med invandrarbakgrund.

Större probleminsikt i andra länder

Tyskland, som också brottas med enorma invandringsrelaterade problem, tillhör de länder som presterar dåligt i mätningen, i vissa avseende sämre än Sverige. Men i motsats till det svenska Skolverket har man där ringt i larmklockan och utlyst katastroftillstånd som språngbräda för att sätta in ett tungt artilleri av åtgärder för att vända utvecklingen. Av motsvarande har hittills setts relativt lite i Sverige.

Pirls 2021 indikerar att så många som en fjärdedel av landets elever kommer att få stora problem med att få jobb och egen försörjning. I Tyskland, där siffrorna ser likartade ut, varnar man för att det riskerar att knäcka välfärdsstaten – långt mer än det problem med en åldrande befolkning som ofta nämns i den diskussionen. I Frankrike kritiseras det som en form av statlig korruption att låta skattebetalarna betala för en skola som låter eleverna sitter sig igenom utbildningen utan att lära sig något.

Nya regeringen satsar på skolan

En relaterad frågeställning är huruvida det med ytterligare ökade stödinsatser är realistiskt att vända utvecklingen när det gäller de svagpresterande invandrareleverna. Redan idag och sedan länge erbjuds den gruppen redan en rad stöd såsom svenska som andraspråk, studiehandledning och modersmålsundervisning (hemspråk). Resonemanget är att så länge det är möjligt att utan konsekvenser sitta av eller välja bort de här stöden spelar det ingen roll hur mycket mer stöd man sätter in.

Tidöregeringen aviserade häromdagen ett generellt kvalitetslyft för den svenska skolan med bland annat en ny och bättre lärarutbildning, högre krav på både lärare och elever och mer fokus på kunskapsinlärning, med tyngdpunkt på traditionell inlärning genom läroböcker och mindre stirrande på bildskärmar. Hur långt det räcker återstår att se.

LÄS ÄVEN: Regeringen gör om lärarutbildningen – svenska skolan för dålig