Många såväl gamla som nya exempel finns på hur de som ansvarar för våra surt förvärvade och till staten inbetalda skattepengar slösar bort dem på vansinnigheter. I årets upplaga av Skattebetalarnas tävling om värsta skatteslöseri har Linnéuniversitetet en god vinstchans efter att ha spenderat 4,5 miljoner skattekronor på klimatforskning om hur vi kan rädda planeten genom att börja leva och tänka som skogstroll.
Det är Linnéuniversitetets forskningsprojekt ”Trollsyn i hjärtemarkerna” som ser ut att kamma hem det inte så smickrande förstapriset som årets värsta slöseri med skattepengar. Projektet går ut på att undersöka hur vi människor kan rädda klimatet genom att börja leva som ett troll i naturen.
4,5 miljoner av folkets skattepengar har forskargruppen på Linnéuniversitetet spenderat på projektet. Skattemiljonerna har man fått av Vetenskapsrådet som uppenbarligen ansåg att pengarna inte behövdes bättre någon annanstans.
I april i år anordnade man en första utställning i Virserum. Forskningsprojektet har inga krav på att vara vetenskapligt utan är så kallad “konstnärlig forskning” där man får leka med skattemiljoner lite som man vill. Det har Katarina Bonnevier gjort, eldsjäl i projektet som kallar sig för såväl konstnär som arkitekt och forskare.
– Trollen går inte med på att det finns skräp. För allt som finns på jorden är användbart, säger hon i en kommentar till trollutställningen som ska förmedla detta pedagogiska budskap till besökarna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bonnevier och hennes stab av “forskare” har som ambition att få människor att tänka mer som troll. Man har hittat på ett begrepp för sådant tänkande som man kallar för “trollsyn”. Hon tror att vi genom den metoden kan “komma längre än vad en mänsklig hjärna kan förstå”.
Tio kandidater nominerade
Projektet ”Trollsyn i hjärtemarkerna” är favorittippad kandidat till stora skatteslöseripriset men andra utmanare saknas inte. Flera är relaterade till klimatet.
Ett av dem är Region Gävleborgs satsning på egna vindkraftverk – som Samnytt tidigare rapporterat om – som kostade skattebetarna först 85 miljoner i inköp och sedan fram till nu ytterligare 42 miljoner i förluster. Ett annat är ett klimat- och miljöstärkande samarbete med det antisemitiskt islamistiska terrorstyret och diktaturen i de palestinska territorierna.
De tio som kvalificerat sig i år är:
1. Fyra miljoner till tomtar och troll
Linnéuniversitetets projekt Trollsyn i hjärtemarkerna har fått 4,5 miljoner av Vetenskapsrådet för att med hjälp av konst hitta sätt att leva med naturen i stället för av den.
2. Trafikverkets film kostade 375 000 per minut
Trafikverket gjorde reklamfilmen ”Ett närmare Sverige”. I 1 minut och 44 sekunder berättar myndigheten om hur bra man är på att planera, bygga och underhålla vägar och järnvägar.
3. Cirkuskonsulenter i Sveriges regioner
Västra Götalandsregionen vill stärka cirkusens roll i samhället. Cirkuskonsulenten ska inspirera och ge råd till exempel om hur man kan använda cirkus som verktyg i skolan eller att stötta den som arrangerar cirkusevenemang.
4. Palestinsk miljö fick 900 000
Naturvårdsverket förlängde i år sitt biståndssamarbete med den palestinska miljömyndigheten med syftet att stärka det palestinska miljöhandlingsprogrammet.
5. 127 miljoner bortblåsta
I våras beslutade Region Gävleborg att sälja de två vindkraftverk man köpte in 2012 för 85 miljoner kronor. Satsningen som skulle ge regionen en årlig vinst på tre miljoner kronor har under åren kostat skattebetalarna ytterligare minst 42 miljoner.
6. Tio miljoner till tomma platser
Arbetsförmedlingen betalade 2021 ut drygt 34 miljoner kronor för utbildningsplatser som inte utnyttjades, vilket var en kraftig ökning jämfört med 2020.
7. Medborgarhus kostar 1 miljard
Arkitekten Gert Wingårdh har fått uppdraget att rita ett nytt medborgarhus som beräknas kosta runt en miljard kronor (själv får Wingårdh cirka en miljon för sin insats).
8. Utställning för 800 000 kr
Från 1 april till 6 november pågick utställningen ”Tillväxt – vad är det?” på Malmö Museer. Utställningen kostade 800 000 kronor och ville utmana begreppet tillväxt.
9. Dansa bort kommunens pengar
Genom KOKO kommunkoreograf delar Kulturrådet ut skattepengar för att stationera avlönade koreografer i landets kommuner. Kommunerna är också med och delfinansierar det år man har en kommunkoreograf.
10. Ytterligare 700 miljoner för EU-reklam
I somras inleddes en kommunikationskampanj för att tala om hur bra fonden NextGenerationEU är. Ytterligare kostnad: 700 miljoner kronor.
Tradition sedan 2014
Tävlingen ”Årets värsta slöseri 2022” anordnades första gången 2014 och bakom tävlingen och priset står den ideella intresseorganisationen Skattebetalarna. Sedan dess har priset delats ut i slutet av december varje år. Läs mer om de aktuella tävlingsbidragen HÄR.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.