Matpriserna fortsätter att skena och når nu nya rekordnivåer. Bara under juli i år har priserna på livsmedel ökat mer än under hela förra året. En rad faktorer anförs som orsak men kritik framförs också om att aktörer utnyttjar situationen och inte bara kompenserar sig för inflationen utan höjer mer flr att öka sina vinstmarginaler.

Enligt Ulf Mazur på organisationen Matpriskollen som jämför priser i dagligvaruhandeln är det som nu sker på matprisfronten i Sverige något som man får gå tillbaka 40 år i tiden för att hitta en motsvarighet till. Under juli månad ökade matpriserna i snitt med 18 procent beräknat på årsbasis. Vissa livsmedel har ökat ännu mer, uppemot 30 procent.

Bland de varor som ökat mest i pris finns många basvaror. Nedan några av de som enligt Matpriskollen ökat mest sedan januari:

Smör och margarin: 25,5 %
Creme fraiche och gräddfil: 24,9 %
Kyckling och annan fågel 23,8 % (*)
Mjölk, grädde och ost: 22,1 %
Ägg: 21,5 %
Fil och yoghurt: 19,8 %

(*) Kronfågel, som är en av de största aktörerna har höjt med 27 %

Många orsaker samverkar

Juli är inte den första månaden i år då matpriserna stigit okontrollerat men är en av de värsta. Som orsaker till den galopperande inflationen anges bland annat Rysslands invasion av Ukraina som satt stopp för landets spannmålsexport. Analytiker menar dock att den förklaringen inte räcker då Ukrainas andel av världsmarknaden är relativt liten.

En annan delförklaring är de ökade priserna på el och drivmedel. Här spelar politiska beslut in. I Sverige har rödgröna energipolitiska beslut på båda områdena fått skarp kritik för att slå undan benen för både hushåll och företag men försvaras av regeringen med klimatargument.

Ytterligare en orsak är att den svenska kronan tappat förtroende i omvärlden och försvagats kraftigt gentemot både dollarn och euron. Det gör råvaror som måste importeras dyrare.

Anklagas för att höja mer än inflationen

Kritiker anför också ytterligare en orsak. Man menar att aktörer utnyttjar situationen och inte bara höjer priserna för att kompensera sig för egna kostnadsökningar utan passar på att lägga på ytterligare för att öka sina vinstmarginaler i hopp om att det inte ska märkas i det allmänna inflationsbruset.

Kritiken tillbakavisas dock av andra bedömare som menar att många aktörer tvärtom inte kompenserar sig fullt ut för sina inflationsrelaterade kostnadsökningar utan ser sina vinstmarginaler minska.

Debatt om kompensation i lönekuvertet och ökade klirret i statskassan

En diskussion pågår också om huruvida löntagarna bör begära full kompensation i kommande löneförhandlingar för de kraftiga reallönesänkningar man nu drabbas av. Medan vissa anser det rimligt, menar andra att det skulle driva på inflationen ytterligare.

Även regeringen får kritik för att sko sig på situationen. Man drar i form av moms och punktskatter in åtskilliga miljarder mer till statskassan när priserna på mat, el och drivmedel ökar.

Här anser många att regeringen borde parera genom att sänka skatterna så att statskassan går plus minus noll och inte de facto smyghöja svenska folkets skattebörda som redan är en av de högsta i världen. S-regeringen har dock inte agerat mer än marginellt i den riktningen.

Hög inflation i hela OECD-området

Hög inflation är inte ett isolerat svenskt problem. Hela OECD upplever just nu en inflationstakt som är den högsta på 50 år. Men Sverige utmärker sig dels genom att tillhöra de verkliga höginflationsländerna och genom regeringens ovillighet att agera för att hålla hushåll och företag så skadeslösa som möjligt.

– Det kommer att bli väldigt mycket tuffare för folk. Till syvende och sist är det alltid konsumenten som får betala, konstaterar Ulf Mazur på Matpriskollen i en kommentar till DN.