Privatpersoner och företag har i växande omfattning fått konton och BankID spärrade under bankernas penningtvättsarbete, med ibland mycket långtgående följder och utan att ha gjort något fel. I en intervju med Realtid säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att konflikten är verklig: samhället måste bekämpa den grova kriminaliteten, men oskyldiga kunder får inte bli sittande i månader utan tillgång till grundläggande banktjänster.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman på Finansdepartementet beskriver situationen som en svår avvägning. Staten och banksektorn är pressade att stoppa penningtvätt, kriminella nätverk och ekonomisk brottslighet, men samtidigt får inte åtgärderna slå så hårt att vanliga människor och seriösa företag i praktiken stängs ute från samhället.

– Det här är en genuin intressekonflikt, säger Wykman till Realtid som uppmärksammat problemet i en serie artiklar.

Han pekar på att regeringen prioriterar kampen mot den organiserade brottsligheten och att utvecklingen måste brytas. Men han är samtidigt tydlig med att bankernas uppdrag inte bara handlar om kontroll och regelefterlevnad, utan också om att upprätthålla fungerande service för kunderna.

Banker måste ta ansvar för följderna

En central poäng i Wykmans resonemang är att bankernas samhällsroll också innebär ett ansvar för konsekvenserna när konton spärras eller utredningar drar ut på tiden. Han framhåller för Realtid att det inte räcker att hänvisa till interna processer eller myndighetskrav om kunder i praktiken blir utan tillgång till sina pengar och sina mest grundläggande tjänster under lång tid.

Det är förenat med förpliktelser att driva en bank, konstaterar Wykman. Det handlar bland annat om att resurser måste läggas på uppdraget, däribland att det finns en vettig kundtjänst och att ärenden där kunder drabbas inte dra ut orimligt på tiden.

LÄS ÄVEN: Alltfler hamnar i kläm när bankerna jagar ekonomiska brottslingar

Han gör samtidigt klart att han inte har något principiellt emot bankernas lönsamhet. Problemet uppstår, enligt honom, om effektivitet och vinst går ut över kundernas möjligheter att få rimlig hjälp och snabb handläggning.

Kunderna har också en roll

Wykman lägger dock inte hela ansvaret på bankerna. I intervjun med Realtid framhåller han att kunderna själva måste bidra till att hålla relationen med banken uppdaterad, särskilt om livssituationen förändras eller om större eller ovanliga transaktioner ska göras.

Han säger att kunder bör svara på frågor från banken när misstankar eller oklarheter uppstår, och beskriver det inte som att banken automatiskt utgår från att kunden är kriminell, utan som en kontroll som också kan skydda människor från att utnyttjas av andra.

– Som kund är det viktigt att svara på bankens frågor om det finns misstanke om penningtvätt. Det handlar inte om att misstänkliggöra kunden, utan mer som en hälsocheck. Vi har sett många fall där människor utnyttjas som länkar för andra och blir både brottsoffer och verktyg.

Otydliga regler driver på hårda beslut

Ett återkommande tema i Wykmans resonemang är, enligt Realtids rapportering, att problemet inte främst ligger i att regelverket är för hårt, utan i att det ofta uppfattas som otydligt. Banker som missbedömer situationer riskerar kännbara sanktioner, vilket skapar incitament att agera mycket försiktigt och ibland ingripa tidigt och hårt.

Han menar också att traditionellt compliance-arbete i sig inte är tillräckligt. I stället lyfter han fram det finansiella underrättelsecentrum som nu byggs upp, där bland annat Polismyndigheten och Skatteverket samverkar med banker för att upptäcka mönster och förbättra träffsäkerheten i arbetet mot penningtvätt.

FI ska ge tydligare vägledning

Realtid har tidigare rapporterat att Finansinspektionen i flera omgångar pekat på att banker behöver bli bättre på att undvika att kunder far illa när konton nekas eller stängs. Myndigheten har bland annat ansett att banker oftare bör pröva mindre ingripande åtgärder innan ett konto stängs helt.

Pixabay / Santeri Viinamäki, CC BY-SA 4.0 / CHG

Mot den bakgrunden uppger Wykman för Realtid att regeringen gett Finansinspektionen i uppdrag att ta fram tydligare vägledning i frågor som rör penningtvätt och kundhantering. Tanken är att minska osäkerheten och göra det lättare för bankerna att agera rätt från början. Enligt Realtids uppgifter väntas myndigheten presentera konkreta förslag i maj.

BankID-problemet blottlägger statens ansvar

En särskilt allvarlig följd som Realtid tidigare belyst är att kunder inte bara förlorar tillgången till konton, utan även till BankID. Det kan i sin tur göra det svårt eller omöjligt att läsa meddelanden från banken, använda myndighetstjänster, hantera räkningar eller ta del av annan viktig digital post.

Wykman medger i intervjun att staten här har ett eget ansvar för att beroendet av bankernas e-legitimation fått bli så omfattande. Han menar att vi i Sverige för längesedan borde ha inrättat en statlig e-legitimation. En sådan statlig lösning ska enligt planen införas den första december i år.

EU-regler kan öka trycket ytterligare

Bakgrunden till utvecklingen är bredare än enskilda bankbeslut. Realtid har tidigare beskrivit hur svenska banker under flera år levt med allt skarpare krav på kundkännedom och penningtvättskontroller, och att nya EU-regler riskerar att förstärka denna utveckling ytterligare.

Det nya europeiska AML-paketet, som antogs 2024 och införs stegvis fram till 2027, har redan påverkat bankernas riskbedömningar. Fler kunder flaggas, fler transaktioner granskas och utredningarna tenderar att bli mer långdragna.

Den nya EU-myndigheten AMLA, med säte i Frankfurt, ska få en central roll i det gemensamma arbetet mot penningtvätt. Men enligt Wykman är dess funktion främst övergripande och riktad mot större gränsöverskridande aktörer, snarare än att direkt styra relationen mellan enskilda banker och kunder.

Finansinspektionen: Andra åtgärder bör prövas först

Realtid har också tidigare redovisat Finansinspektionens syn att bankerna bör vara försiktiga med att använda kontostängning som förstahandsåtgärd. Myndigheten har betonat att tillgång till ett betalkonto är avgörande i dagens samhälle och att den som blir av med konto och digitala tjänster snabbt kan hamna i en mycket utsatt situation.

Enligt Realtids genomgång vill Finansinspektionen se att banker i varje enskilt fall överväger alternativa, riskreducerande åtgärder innan ett konto stängs helt. Det kan handla om att begränsa vissa tjänster eller produkter i stället för att helt kapa kundens tillgång till banksystemet. Myndigheten har också efterlyst tydligare dokumentation av besluten.

LÄS ÄVEN: Ekeroth till SD: Bankerna grindvaktar vem som får delta i samhället – ta tillbaka kontrollen

I tidigare rapporter, som Realtid hänvisat till, har FI konstaterat både att fler bankkunder borde kunna erbjudas betalkonton och att bankerna fortfarande behöver förbättra sitt arbete för att inte göra situationen värre än nödvändigt för konsumenterna.

Fall där människor slagits ut ur vardagen

Realtid har i en rad artiklar skildrat hur kontostängningar och spärrade säkerhetslösningar fått dramatiska konsekvenser för både privatpersoner och företagare. Ett av de mer uppmärksammade fallen gäller Michael Fridebäck, vars konto i Nordea spärrades och som därefter enligt Realtids uppgifter förlorade både tillgång till pengar och möjlighet att använda BankID.

Realtid har rapporterat att följderna för honom blev omfattande: svårigheter att sköta deklaration, bokföring, årsbokslut, löneutbetalningar och kontakten med myndigheter. Banken ville inte kommentera det enskilda fallet, men uppgav till Realtid att banker måste följa regelverket kring penningtvätt och kundkännedom, och att BankID inte räknas som en grundläggande funktion som måste hållas öppen i alla lägen.

Samnytt har i ett reportage nyligen följt upp fallet och pratat med Michael Fridebäck. Läs och seportaget kan ses nedan.

LÄS ÄVEN: REPORTAGE: Michael portades från banksystemet – ”Långsam statlig våldtäkt”

Samtidigt har Realtid också redovisat hur flera banker försvarar sina skärpta kontroller med hänvisning till ökade bedrägeririsker, fler oseriösa aktörer och hårdare krav från omvärlden. Bland annat ICA Banken, SEB och Länsförsäkringar har beskrivit hur deras säkerhetsarbete måst intensifierats.

Lång väntan förvärrar skadan

Wykman pekar också i intervjun med Realtid på att problemet inte bara handlar om själva beslutet att stoppa eller begränsa ett konto, utan om hur länge människor blir sittande i limbo. Historiska brister i folkbokföringen och andra offentliga system har enligt honom också bidragit till osäkerheten.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bra att SD nu ska driva frågan om att stävja maktmissbruket hos bankerna”

Men det ändrar inte bankernas ansvar. De måste avsätta tillräckliga resurser till kundkännedom, utredning och kundkontakt, så att människor inte lämnas utan besked under månader av ovisshet. Kunderna behöver i sin tur vara beredda att förklara sin ekonomi och sina transaktioner, medan bankerna måste se till att frågor ställs på ett professionellt och rimligt sätt.

En möjlig väg framåt

Trots kritiken och de växande problemen ser Wykman ändå möjlighet till förbättring. Hans linje är att tydligare ansvarsfördelning, bättre vägledning och skarpare samverkan mellan myndigheter och banker kan minska både osäkerheten och de oskäliga följderna för enskilda kunder.

– När det blir tydligare vad olika aktörer ska göra, och när myndigheter samarbetar, då blir det bättre.

Det beskedet lär knappast lugna alla dem som redan drabbats hårt av bankernas åtgärder. Men intervjun markerar samtidigt att frågan nu tydligt nått den politiska nivån. Regeringen erkänner nu offentligt den konflikt som uppstått när kampen mot ekonomisk brottslighet träffar vanliga medborgare och företag i en orimlig omfattning.

Lorem ipsum

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Näthatsgranskarens krav till Samnytt: Be om ursäkt i artikel

Nytt apatiskt barn får asyl

VIDEO: Se migranter attackera gränsvakter

Hotfull nätpedofil åtalas för synnerligen grovt narkotikabrott