En familj bestående av fem personer som säger sig komma från distriktet Daikundi i Afghanistan sökte asyl i Sverige redan i oktober 2015. I december 2017 beslutade Migrationsverket att utvisa familjen. De överklagade till migrationsdomstol som nu 2020 beslutar att låta hela familjen stanna i Sverige som ”alternativt skyddsbehövande”.

Migrationsverkets utredning
I Migrationsverkets beslut rörande mannen i familjens påståenden står att läsa:

Sharifs farbror bad om Sharifs systers hand. Sharifs syster nekade till giftermål. Sharifs farbror besökte därefter Sharifs pappa med sex andra personer. Det uppstod en konflikt som resulterade i att Sharifs bror blev knivhuggen av Sharifs farbror. Sharif blev också misshandlad.

Senare på kvällen hördes skottlossning och familjen gömde sig i källaren. Det uppstod stridigheter mellan personer som omringade byn och byborna. På morgonen uppdagades att Sharifs farbror och en taliban blivit dödade och tio bybor blivit skadade.

Sharif och hans pappa åkte till Sartego för att anmäla händelsen. Polisen svarade att det var en familjefråga om heder eftersom Sharifs farbror är mäktig. Grannarna anklagade familjen för att ha förstört bybornas liv. Byborna krävde att familjen skulle lämna eftersom talibanrörelsen kan förstöra hela byn.

Sharif ska efter detta ha flytt till en ort som heter Nili. Sedan ska han ha kontaktat sin morbror Naim i Herat för att se om han skulle kunna bosätta sig där.

Naim ska ha svarat att Sharifs kusin Yadullah med fyra beväpnade män letade efter honom där. Eftersom Yadullah enligt uppgift har släkt i både Ghazni och Kandahar flydde familjen till Iran.

Uppgav olika födelsedata

Migrationsverket anmärker i sin utredning på att Sharif lämnat olika födelseuppgifter. Sharif ska ha förklarat det med att det var andra flyktingar som fyllde i hans asylansökan.

Migrationsverket har bett Sharif redogöra för vilka han bott hos efter flykten från hembyn. Men Sharif ska bara ha svarat att ”det var vänner här och där”.

Uppgifter ”vaga, knapphändiga och inte tillförlitliga”

Sharif ska enligt Migrationsverket ha uppgett att hans farbror blev mäktig genom ”sina språkkunskaper, sitt äktenskap med en kvinna som tillhör taliban och handel med talibanrörelsen”. När Migrationsverket bad Sharif att utveckla sina uppgifter ska Sharif inte ha velat delge några fler detaljer.

Migrationsverket har flera gånger bett Sharif berätta i detalj om sin kusin Yadullahs kontaktnätverk men har bara fått svar som verket bedömer som ”vaga och knapphändiga” och ”inte tillförlitliga”.

Migrationsverket tror inte på Sharifs berättelse och beslutade 15 december 2017 att utvisa honom.

Migrationsdomstolens beslut

Sharif och hans familj överklagade beslutet. Migrationsdomstolen skriver i sin dom att Sharif lämnat ”utförliga svar på de frågor som ställts vid tidigare rättegångar”.

Sharifs och hans frus berättelser ska dessutom anses framstå som ”självupplevda och konsekventa”. Migrationsdomstolen anser vidare att ”det föreslagna internflyktsalternativet inte är relevant för familjen” och beviljar hela familjen permanenta uppehållstillstånd som ”alternativt skyddsbehövande”.

Utdrag ur domen. ”Benefit of the doubt” – tvivelsmålets fördel – är en viktig princip för att dela ut uppehållstillstånd till asylsökande när lämnade uppgifter inte kan styrkas eller deras riktighet kan ifrågasättas.

Värt att notera är att rättens juristdomare, Ylva Dahlin, ville utvisa familjen. De tre politiskt tillsatta nämndemännen Orvar Carlsson (MP), Sven-Erik Nilsson (M) och Björn Johansson (M) ville dock alla tre att familjen skulle få stanna och fick sin vilja igenom.

Domen har målnummer UM-16090-17 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. Mannen heter egentligen något annat än Sharif.

authorimage