Utan att veta om det ”dubbelbeskattas” hyresgästerna i Malmös allmännyttiga bostadsbolag MKB. Förutom det man betalar in till kommunen via skattsedeln, tar kommunen också mångmiljonbelopp från hyresinbetalningarna för att täcka vad man kallar ”bostadssociala åtgärder” – bland annat att betala hotellvistelse för bostadslösa migranter. I år vill den S-ledda kommunstyrelsen rekordhöja uttaget till 95 miljoner kronor.

Den enorma tillströmningen av migranter till Malmö har lett till att bostadsmarknaden blivit kraftigt överbelastad. Det finns inte lediga lägenheter för de nyanlända som kommer till kommunen efter att ha beviljats uppehållstillstånd.

I de invandrardominerade så kallade utsatta områdena vräks inte sällan hyresgäster efter att ha misskött sitt boende, en del av dessa är familjer med barn. Kommunen måste sörja för att de får någon annan form av tak över huvudet. Tillkommer gör även logi för hitresta tiggare från Rumänien och Bulgarien samt ett mindre antal hemlösa svenskar.

Allmännyttans hyresgäster kassakor för politiker med budgetunderskott

På 1990-talet påbörjades på borgerligt regeringsinitiativ en reformering av systemet med allmännyttiga bostadsbolag. Dessa ansågs ha en alltför socialistisk konstruktion. Bolagen gjordes om från ideella stiftelser till vinstdrivande aktiebolag och det kommunala ansvaret för bostadssituationen togs bort. Det har sedan några år tillbaka införts på nytt men nu endast för migranter genom den så kallade bosättningslagen.

Något som också togs bort var principen om att allmännyttans intäkter skulle gå tillbaka till hyresgästerna och återinvesteras i det befintliga bostadsbeståndet och i byggnation av nya bostäder. Kommunerna fick rätt att ta hyresgästernas pengar och använda dem för att täppa till hål i kommunbudgeten.

Det sistnämnda kom att uppskattas inte bara i borgerliga utan i än högre grad rödgrönt styrda kommuner som ofta dragit på sig större budgetunderskott. Kommande vänsterregeringar vars partier varit emot reformeringen av allmännyttan i mer marknadsmässig inriktning valde därför att inte riva upp besluten.

Med tiden har en allt större del av de kommunala underskotten varit relaterade till migrationen. Det innebär bland annat att en allt större andel av de pengar som kommunerna tar från sina hyresgäster och lyfter in i kommunbudgeten går till att täcka den sortens underskott.

Bakom ryggen på hyresgästerna

På flera håll där de migrationsrelaterade kostnaderna skenat särskilt snabbt har de belopp som politikerna plockar ut ur de allmännyttiga bostadsbolagen också ökat kraftigt. 2014 tog det det socialdemokratiska styret i Malmö ut cirka 30 miljoner kronor ur sitt allmännyttiga bostadsbolag MKB. Nu är det årliga beloppet uppe i 95 miljoner.

Pengarna ska användas för vad man kallar ”integration och social sammanhållning” och ”bostadssociala åtgärder”. Men kritiken från hyresgästerna är skarp.

Det är först de senaste åren som de boende i MKB har fått upp ögonen för hur deras hyresinbetalningar plockas ut av kommunpolitikerna och används för migrationspolitiska ändamål. 2016 gjorde SVT Skåne ett reportage om Malmö som den kommun i Sverige som på det här sättet tar ut de största summorna ur sitt bostadsbolag, något man dessutom gjorde bakom ryggen på sina hyresgäster.

– Det hade jag ingen aning om, sade då Marie-Louise Hagberg, hyresgäst hos MKB på Segevång i Malmö när hon av SVT förvånad fick veta att delar av hennes hyra går till att täcka kostnader för migrationen i stället för att hålla de egna bostadshuset och omgivningen kring det i skick.

Marie-Louise menade att detta sätt att konfiskera hyresgästernas pengar och använda dem för andra ändamål är oacceptabelt.

– Jag har ju svårt att klara av att betala hyran som det är nu. Om jag ska skänka pengar till någon så gör jag det jag av egen fri vilja. Jag vill inte att det ska tas från de pengar som jag betalar in till min hyra.

Hyresgästföreningen kritisk – vill se skattehöjningar i stället

Inte heller Hyresgästföreningen kände då till omfattningen av de här transfereringarna och var starkt kritiska till vad man kallade en dubbelbeskattning av allmännyttans hyresgäster för att bekosta invandringen. Man menade att underhållet av det befintliga bostadsbeståndet riskerade bli eftersatt samtidigt som nybyggnationen bromsades in om pengarna på det här sättet tilläts försvinna ut ur bostadsbolagen.

Hyresgästföreningen var inte emot den kostnadsdrivande migrationspolitiken som sådan men menade att den skulle finansieras solidariskt av alla kommuninvånare genom skattehöjningar, inte selektivt och i smyg genom att ta hyresgästernas pengar.

Inför den socialdemokratiskt ledda kommunstyrelsens beslut att öka uttaget ur MKB till rekordhöga 95 miljoner kronor för att täcka migrationsrelaterade satsningar kommer nu förnyad kritik mot upplägget. Återigen kräver Hyresgästföreningen ett stopp för den ensidiga ekonomiska åderlåtningen av Malmös hyresgäster och att staden i stället höjer skatten.

Tusenlappar per år och hyresgäst

I snitt handlar det om 350 kronor i månaden eller 4 000 kronor per år som varje hyresgäst i MKB får betala mer än andra grupper i staden för att finansiera de i huvudsak migrationsrelaterade problem som Malmö har att brottas med.

Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ser dock inga problem med att finansieringsmodellen slår orättvist mot endast allmännyttans hyresgäster eller att dessa inte har informerats om hur deras hyrespengar används.

Uppdraget att ta bostadssocialt ansvar för migranter och att Malmö har bland de största sociala bostadsproblemen i Sverige väger enligt Stjernfeldt Jammeh tyngre. Hon hänvisar också till att Lagen om allmännyttiga kommunala aktiebolag så som den numera är skriven ger kommunerna rätt att ta intäkterna från sina bostadsbolag och använda dessa på i princip vilka andra utgiftsområden som helst i kommunbudgeten.

Tidigare kommunalrådet i Malmö Karolina Skog (MP), tillika miljöminister i regeringen Löfven I, är en av de centrala beslutsfattarna bakom kommunens mångmiljonrullning från hyresgästerna till budgetområde migration och integration. Enligt henne är systemet ”ett bra sätt att använda det verktyg som allmännyttan är för alla Malmöbors bästa”.

Går fem miljarder back varje år

Varje år får, sedan decennier tillbaka socialdemokratiskt styrda, Malmö cirka fem miljarder kronor i så kallat kommunalt utjämningsstöd, utan vilket staden skulle ha tvingats i konkurs för länge sedan. Men trots att man uppbär Sveriges i särklass största ekonomiska stöd – motsvarande en fjärdedel av stadens budget – är det stora hål i kommunalkassan.

En stor del av de skenande kostnaderna har, i likhet med de vikande skatteintäkterna, migrationspolitiska orsaker. Svenskar är numera i minoritet i staden – drygt 50 procent har utländsk bakgrund och över 30 procent är utrikes födda.

En allt större och ökande andel av dessa har sitt ursprung i tredje världen och saknar utbildning eller yrkeserfarenhet från hemlandet som gör dem anställningsbara på den i huvudsak kvalificerade svenska arbetsmarknaden. Det blir en dubbel börda för staden – inga skattepengar in i kommunkassan och samtidigt pengar ut i försörjningsstöd och andra bidrag.