Den svenska förskolan har länge fått kritik för att ha kidnappats som ett verktyg för vänsterradikala identitets-, feminism- och genuspolitiska syften. Nu vill Miljöpartiet gå ännu längre och bland annat plocka bort alla förekomster av ord som ”flicka” och ”pojke” ur läroplanen. Uppfattningen att kön bara är en social konstruktion ska i än högre grad än idag genomsyra pedagogiken i förskolan.

Inför utsikterna om att tvingas lämna riksdagen nästa mandatperiod och i varje fall förlora sin plats i regeringen, är MP angelägna om att driva igenom dessa förändringar innan valet. Kritiken mot förslagen avvisar utbildningsminister Gustav Fridolin som ”valrörelsepanik” genom att göra gällande att endast KD, som i likhet med MP kämpar för att hålla sig kvar i riksdagen, skulle vara de enda som har några invändningar.

Enligt Fridolin måste pojkar tvingas leka med dockor på dagis för att lära sig en annan mansroll. Annars kommer de att våldta kvinnor när de blir vuxna.

Förskolan har under lång tid gradvis förvandlats från en neutral plats där barnen kan vistas och leka under uppsikt medan mamma och pappa är på jobbet till en institution för att inpränta vissa värderingar i barnen. I början handlade det om att främja personlig utveckling och kreativitet och öva barnen på att fungera socialt i grupp.

Idag har dagis enligt många blivit en politisk experimentverkstad där pojkar ska tvingas leka med dockor och flickor med bilar och där man ska lära sig att ett barn lika gärna kan ha två mammor eller två pappor som en förälder av varje kön eller ingå i en så kallad fyrklöver- eller regnbågsfamilj. Kritiker menar att det är en liten radikal grupp som kidnappat förskolan för sina politiska syften och att dessa förändringar inte har någon förankring bland det stora flertalet föräldrar som använder sig av och betalar för barnomsorgen.

Det som pågår och som nu i än högre grad föreslås anser man går långt utöver den grundläggande jämställdhetsambition som finns och har funnits i läroplanen för förskolan, LPFÖ98, som stipulerar att pojkar och flickor ska ges samma förutsättningar. Att Miljöpartiet forcerat vill driva igenom ändringarna före valet uppfattas också som ett kvitto på att förslagen saknar bredare politisk förankring.

Det starkaste politiska motståndet mot den här utvecklingen finns bland Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas väljare. Men medan SD i närtid hållit en låg profil i frågan har KD varit desto mer högljudda.

KD:s partiledare Ebba Busch Thor angrep i sitt sommartal på Hönö nyligen i skarpa ordalag det hon menade är ”radikalfeminism och genusflum”. Pojkar och flickor ska få leka så som de själva vill, slog hon fast och fredas från att dras in i politikers fantasier:

– Jag säger: låt pojkar och flickor leka som de själv vill. Om en flicka vill leka med dockor – är det så farligt? Är det något förskolan verkligen ska lägga tid på att bekämpa? Vi behöver inte politiskt korrekta prussiluskor på våra förskolor!

En annan KD-profil, Sara Skyttedal, tillhör också dem som har gått hårt åt förslaget till reviderad läroplan för förskolan. Hon nämner bland annat hur man fasar ut ord som ”flickor” och ”pojkar” i syfte att etablera en tes om att kön och könsskillnader inte existerar annat än som mentala föreställningar och fördomsfulla normer i samhället.

Skyttedal säger att hon ser det som problematiskt att man gör barn till försökskaniner utifrån genusteorier som bottnar mer i politiska ambitioner än att det finns något vetenskapligt stöd för dem. Hon slår också fast att det inte är något problem om ett barn föredrar att leka med dockor eller brandbilar.

Problemet är enligt Skyttedal i stället en läroplan som i allt större utsträckning uppmanar personalen att bli aktivister i en politisk kamp mot traditionella könsroller, exempelvis genom att bryta in i barns fria lek om leken inte följer de målsättningar som genuspedagogerna satt upp.

Genuspedagogerna har ett övertag i form av bland annat en överrepresentation inom exempelvis Skolinspektionen. Myndigheten erkänner också öppet att syftet med de nya skrivningarna i läroplansförslaget är just att ”lyfta fram ett normkritiskt förhållningssätt ännu tydligare”.

Skolinspektionen har också författat en statlig rapport som pekar ut barns fria lek som ett problem. Det anses motverka det jämställdhetsarbete förskolan ska delta i om barnen får välja lekar och leksaker själva i stället för att personalen bestämmer detta utifrån uppsatta könsnormsbrytande mål. I rapporten skriver Skolinspektionen att ”forskningen visar att om vuxna inte vägleder i leken så befäster förskolan traditionella könsroller”.

Kritiker menar att det är en mycket begränsad del av forskningen som hävdar detta och att det företrädesvis rör sig om forskning initierad av politiska krafter och som därför kan misstänkas ha en stark bias. Man påtalar också att traditionella könsroller inte alltid måste ses som ett problem eller resultat av tvång, fördomar och ”patriarkala strukturer” Det kan lika ofta handla om att män och kvinnor är olika och gör olika val av fri vilja.

Ett reviderat förslag till läroplan för förskolan ligger redan på regeringens bord. Innan förslaget godkänns som ny gällande läroplan kan regeringen göra ytterligare förändringar, antingen i mer försiktig riktning eller tvärtom genom att ytterligare skärpa förskolans genuspolitiska målsättningar.