En man från Iran ville ha asyl på grund av sin homosexualitet. Som bevisning lämnade han in en videofilm där han har sexuellt umgänge med andra män. Migrationsdomstolen i Göteborg vägrade dock att titta på filmen. Domstolen motiverar sin vägran med att videobevis skulle kunna leda till en hårdare praxis i homoasylärenden. I stället krävde domstolen att mannen skulle berätta om hur stigmatiserad han kände sig.
Man kan fråga sig i vad mån män från vissa länder bör beviljas asyl i Sverige på grund av att de uppger sig vara homosexuella. En annan fråga är vilken typ av bevisning som ska krävas för att den påstådda homosexualiteten ska godkännas. Ett aktuellt fall från Migrationsdomstolen i Göteborg belyser frågan.
Det handlar om en man från Iran som sökte asyl i Sverige första gången 2019. Han anförde flera olika skäl för sin ansökan och uppgav bland annat att han är statslös, har vägrat spionera för den iranska staten samt att han är ateist och homosexuell.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Han har även skaffat sig så kallade ”sur place”-skäl, alltså omständigheter som uppstått efter att han lämnat hemlandet och som han åberopar till stöd för sin asylansökan. I hans fall handlar det bland annat om att han demonstrerat mot den iranska regeringen i Sverige.
LÄS ÄVEN: Domstol: Alla Egyptens homosexuella HAR RÄTT till asyl i Sverige
Efter att ha dömts till utvisning valde han att inte återvända till Iran. När preskriptionstiden senare hade löpt ut sökte han asyl i Sverige på nytt. Sedan den 1 april 2025 gäller en preskriptionstid på fem år från den dag personen lämnar landet.
Mannen tycks dock ha hunnit lämna in sin nya asylansökan enligt de äldre reglerna, som innebar att man kunde stanna kvar i Sverige i fyra år innan en ny asylansökan kunde göras. Ärendet kom till sist att hamna hos migrationsdomstolen i Göteborg.
Stigmaprat viktigare än filmbevis
I migrationsdomstolen väljer rätten att fokusera på frågan om mannens påstådda homosexualitet är ett skäl för att bevilja asyl. För att styrka att han faktiskt är homosexuell och att uppgiften inte enbart framförts för att få asyl har han lämnat in en film där han har sexuellt umgänge med andra män som bevisning.
Enligt domen ska han ha framhållit att:
ska understrykas att han lämnat in videofilmer där han har sexuellt umgänge med andra män. Det rör sig alltså inte enbart om bilder. Dessa videofilmer måste godtas med hänsyn till principen om fri bevisföring. De får anses ge ett starkt stöd för hans uppgifter.
– Migrationsdomstolen
Domstolen förklarar först, med hänvisning till ett avgörande från Europadomstolen, att det faktum att en homosexuell person kan vara diskret med sin sexuella läggning inte är en giltig anledning att avslå en ansökan om ”homosex-asyl”.
LÄS ÄVEN: Dom: Alla homosexuella i Jordanien HAR RÄTT att bo i Sverige
När det gäller bevisningen av homosexualitet hänvisar domstolen till att man enligt praxis bör fokusera på ”upplevelser av olikhet, stigma och skam, snarare än fokus på sexuella aktiviteter”.
Vill inte höja beviskrav för homosex-asyl
Migrationsdomstolen vägrar att titta på mannens video där han har sexuellt umgänge med andra män. Anledningen är att rättens ledamöter inte vill bidra till en praxis som riskerar att göra det svårare för andra asylsökande att få ”homosex-asyl” genom att videobevis börjar efterfrågas.
Rätten skriver:
Videoupptagningar som visar när vederbörande utför intima handlingar har inget bevisvärde. Att tillåta sådan bevisning skulle dessutom leda till en stimulanseffekt i förhållande till andra asylsökande och för dessa de facto innebära ett krav på att inge den typen av bevis.
Det finns därför hinder för att myndigheter såsom bevisning godtar att den asylsökande ger in videoupptagningar av homosexuella handlingar. Mot denna bakgrund har migrations domstolen inte tagit del av de bilder och filmer som klaganden gett in till Migrationsverket och tillmäter dem inte någon betydelse i målet.– Migrationsdomstolen
Med hänvisning till att mannen lämnat in intyg om sin homosexualitet från såväl RFSL som en kurator, samt att han ska ha svarat ”rätt” på ett antal mer eller mindre standardiserade frågor om sin sexuella läggning, beviljas han ändå ”homo-asyl” och får flyktingstatus.
Rätten bestod av rådmannen Jennifer Moore Peterson samt nämndemännen Ethel Augustsson (C), Steve Andersson (okänd) och Hjalmar Björk (okänd).
LÄS ÄVEN: Libanes får homoasyl – mäktig ”turban-kusin” ska straffa honom
