När statliga myndigheter konfronteras med allvarlig intern kritik prövas i praktiken deras syn på transparens och ansvar. I Samnytts granskning av Migrationsverket väljer myndigheten att inte bemöta sakuppgifter från egna medarbetare, utan att i stället ifrågasätta källorna och ignorera våra frågor. Det väcker i sin tur nya frågor om hur öppen den offentliga förvaltningen är för granskning när kritiken kommer inifrån.
När vi som granskande journalister försöker få Migrationsverket att bemöta de allvarliga uppgifterna från våra interna källor på myndigheten, möts vi av en tydlig ovilja att ens ta kritiken på allvar. Våra frågor besvaras inte överhuvudtaget. I stället förskjuts fokus bort från innehållet och över på källorna.
Genom detta grepp undviker myndigheten att förhålla sig till kärnfrågan – om de uppgifter som i dag kommer inifrån verket är korrekta eller inte. Det är ett förhållningssätt som blivit allt vanligare hos ljusskygga institutioner – där granskning inte bemöts med saklighet, utan med misstänkliggörande av avsändaren.
Att källorna är anonyma används som huvudargument för att de inte ska tas på allvar, trots att de arbetar på myndigheten i dag och vittnar om förhållanden de själva befinner sig mitt i. I samma andetag avfärdas våra artiklar genom att Migrationsverket pekar på att en namngiven person som medverkar i Del 3 – juristen Alexis Karpoff – slutade sin anställning för omkring 30 år sedan.
Detta trots att hans roll i sammanhanget aldrig varit att ensam beskriva nuläget, utan att fungera som en referenspunkt för att pröva och sätta dagens vittnesmål i ett längre institutionellt perspektiv.
LÄS ÄVEN: Del 1 – Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur
LÄS ÄVEN: Del 2 – Vittnesmål inifrån Migrationsverket: ”Tidöregeringen är fienden”
LÄS ÄVEN: Del 3 – Röster från Migrationsverket: ”Det är inte bara korruption – det är grov brottslighet”
Genom detta grepp undviker myndigheten att förhålla sig till kärnfrågan – om de uppgifter som i dag kommer inifrån verket är korrekta eller inte. Det är ett förhållningssätt som blivit allt vanligare hos ljusskygga institutioner – där granskning inte bemöts med saklighet, utan med misstänkliggörande av avsändaren.
Migrationsverkets svar
Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth mejlade detta som svar på samtliga Samnytts frågor:
”Migrationsverkets [sic.] löser de uppgifter vi blivit ålagda och levererar i enlighet med de reformer som regering och riksdag beslutat om. Vi är angelägna om att lyssna på synpunkter om hur vår verksamhet kan förbättras och har en löpande och öppen dialog bland annat med vår uppdragsgivare och internt med medarbetarna om det. Myndighetens grundinställning är att vi gärna svarar på frågor som rör vår verksamhet men det som framförs i de här artiklarna tycks bygga på ett fåtal, anonyma källor där enskilda upplevelser eller tyckanden inte beläggs med någon form av fakta som går att bemöta. En av få namngivna källor slutade på myndigheten för över 30 år sedan. Det gör trovärdigheten i artiklarna låg. Vi tackar därför nej till en intervju den här gången.”
Samma mönster i riksdagen
Ett snarlikt mönster kunde nyligen observeras i riksdagen, när Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson valde att avfärda en uppmärksammad granskning från nättidningen Kvartal som oseriös. Nättidningen hade då visat hur företrädare för ideella föreningar i Malmö – och senare även i andra delar av landet – vittnat om att de känt sig pressade av Socialdemokraterna.
Enligt uppgifterna handlade det om förväntningar på lojalitet, röstande och samarbete i samband med bidrag, verksamheter och politiskt arbete, något som i praktiken väcker frågor om relationen mellan det socialdemokratiska partiet och civilsamhället.
Sammantaget tecknas bilden av en politisk och administrativ kultur där kritik endast accepteras när den formuleras inom de egna, ideologiskt närstående, mediala ramarna. Uppgifter som kommer från interna visselblåsare eller från medier som inte uppfattas som lojala möts istället av tystnad, förminskning eller misstänkliggörande.
I stället för att bemöta sakuppgifterna valde Andersson att rikta fokus mot avsändaren och ifrågasätta trovärdigheten hos det medium som publicerat granskningen. Genom att hävda att man inte kan ta allt som står i Kvartal för sant undvek hon därmed att ta ställning till de konkreta uppgifter som faktiskt lagts fram.
Det är ett välbekant grepp – kritik neutraliseras inte genom saklig prövning, utan genom att underkänna den som formulerar den.
Ett liknande förhållningssätt kunde nyligen iakttas när den moderata ministern Carl-Oskar Bohlin kritiserades från vänsterhåll efter att ha låtit sig intervjuas i podcasten Gröning & Blomgren. Kritiken riktades inte mot innehållet i intervjun eller mot de sakuppgifter som framfördes, utan mot valet av plattform.
LÄS ÄVEN: Vänsterextrem ilska när Bohlin intervjuas av ”fel” medium
Att Bohlin över huvud taget medverkade i ett medium som inte uppfattades som tillräckligt ideologiskt accepterat beskrevs som problematiskt. Även här flyttades fokus från vad som sades till var det sades – ett tydligt exempel på hur gränser för legitim granskning och offentlig dialog i praktiken försöker flyttas från innehåll till avsändare.
Samma förhållningssätt präglar nu alltså Migrationsverkets hantering av Samnytts artikelserie. Trots att mycket allvarliga uppgifter framförts väljer myndigheten att avfärda granskningen snarare än att bemöta dess innehåll. Det stärker bilden av en institution som inte vill bli granskad – och väcker i sig frågor om vad det är man inte vill få belyst.
LÄS ÄVEN: Samnytts avslöjanden om Migrationsverket pressar regeringen
Sammantaget tecknas bilden av en politisk och administrativ kultur där kritik endast accepteras när den formuleras inom de egna, ideologiskt närstående, mediala ramarna. Uppgifter som kommer från interna visselblåsare eller från medier som inte uppfattas som lojala möts istället av tystnad, förminskning eller misstänkliggörande.
För den som värnar transparens och demokratisk granskning är detta en utveckling som borde inge betydande oro.
Frågorna till Migrationsverket
Nedanstående frågor har skickats till Migrationsverkets ledning med anledning av Samnytts artikelserie och bygger på uppgifter från källor. Syftet var att ge myndigheten möjlighet att bemöta uppgifterna, ge svenska folket insyn och redogöra för hur man säkerställer rättssäker, opartisk och lagenlig myndighetsutövning.
- 1. I Del 2 beskriver en av våra källor att de flesta kollegor på Migrationsverket har uppfattningen att ”Tidöregeringen är fienden” och att handläggningen hålls så långt vänsterut i tolkningsutrymmet som möjligt. Hur arbetar du konkret för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag i den faktiska myndighetsutövningen, även när den interna kulturen drar i motsatt riktning?
- 2. I Del 1 uppges att anställda engagerar sig i att hjälpa släktingar och klanmedlemmar, och Samnytt har dessutom avslöjat att tolv av tretton anställda som de senaste fem åren dömts för dataintrång mot Migrationsverket är invandrare. Hur ser du på sambandet mellan interna lojaliteter, tillgång till känsliga system och risken för missbruk av myndighetens information, och vilka strukturella åtgärder har vidtagits för att motverka detta?
- 3. Källor beskriver att modersmål på andra språk används i det dagliga arbetet och att kollegor inte förstår vad som sägs mellan grupper. Hur bedömer du konsekvenserna av detta för insyn, dokumentation och möjligheten att upptäcka otillbörlig påverkan i beslutsprocesser?
- 4. Enligt Del 2 väljs bifall ofta framför avslag eftersom de går snabbare och innebär mindre arbete. Hur arbetar du för att se till att tidsmål, produktionskrav och interna mätetal inte får styra beslutsutfall på bekostnad av rättssäkerhet?
- 5. I Del 3 beskrivs hur skötsamma personer ofta utvisas, medan de som avviker, håller sig undan eller begår brott blir kvar i systemet under lång tid. Hur analyserar du dessa effekter av dagens ordning, och vilka förändringar anser du krävs för att återupprätta systemets trovärdighet?
- 6. Det framkommer ett mönster där personer rör sig mellan Migrationsverket och ombudssidan och där tidigare anställda snabbt återkommer som biträden i ärenden. Hur bedömer du risken för jäv och informella lojaliteter i detta system, och varför har inga tydligare spärrar införts?
- 7. I Del 3 beskrivs hur offentliga biträden och jurister i praktiken kan tjäna mer på utdragna processer, avslag som överklagas och upprepade omtag – och detta är allmänt känt inom systemet. Hur ser du på risken att migrationsprocessen i praktiken blivit ett självförstärkande ekonomiskt ekosystem för jurister, där statens intresse av snabba och korrekta beslut hamnar i konflikt med privata intressen?
- 8. I Del 1 och Del 3 framkommer att en stor andel av de anställda saknar djupare kunskap om Sverige, svensk rättstradition och samhällskontext, samtidigt som de fattar beslut med långtgående konsekvenser för landet. Hur ser du på sambandet mellan medarbetares samhällsförankring och kvaliteten i myndighetsutövningen, och vilka krav bör rimligen ställas på detta vid rekrytering?
- 9. I Del 1 och Del 3 beskrivs hur Hamas-slagord förekommit på arbetsplatsen, hur judiska medarbetare inte vågat bära Davidsstjärna öppet och hur stöd för Israel uppges ske bakom stängda dörrar. Hur tar du som generaldirektör ansvar för att antisemitism eller ideologisk fientlighet inte tillåts prägla arbetsmiljön – och hur säkerställer du att sådana attityder inte påverkar asylprövningar för personer som flyr just antisemitism och religiöst förtryck?
- 10. Hur bedömer du som generaldirektör allvaret i de uppgifter Samnytt har publicerat, och vilka konkreta åtgärder anser du följer av dem?
Avslutningsvis kvarstår de uppgifter som Samnytts källor har fört fram och som Migrationsverket valt att inte bemöta. Det rör bland annat påståenden om att utländska släkt- och klanstrukturer fått inflytande inom myndigheten, att anställda med svensk bakgrund är i minoritet på arbetsplatsen, att flera personer på myndigheten saknar svenskt medborgarskap samt att andra språk än svenska används i sådan utsträckning att det enligt uppgifterna påverkar det interna arbetet och medarbetare inte förstår vad som sägs i de olika grupperna.
Därutöver har källorna beskrivit antisemitism och vad de uppfattar som ekonomiska incitament som kan gynna bifall i asylärenden, liksom ett system med återkommande personalrörlighet mellan Migrationsverket och advokatbyråer som företräder sökande i samma ärendekedjor. Samtliga dessa uppgifter har presenterats för myndigheten i samband med begäran om kommentar.
Men Migrationsverket har alltså valt att inte bemöta uppgifterna. Därmed lämnas de obesvarade – och nya frågor väcks.
Samnytt fortsätter att granska Migrationsverket.
LÄS ÄVEN: Del 1 – Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur
LÄS ÄVEN: Del 2 – Vittnesmål inifrån Migrationsverket: ”Tidöregeringen är fienden”
LÄS ÄVEN: Del 3 – Röster från Migrationsverket: ”Det är inte bara korruption – det är grov brottslighet”
Mindre än 1% av våra läsare stödjer oss
Hundratusentals läser Samnytt, bara 1 av 100 bidrar. Hjälp oss växa och fortsätta leverera djupgående reportage och granskningar.
Utan ditt stöd finns inte Samnytt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Inga annonsörer. Inget statligt stöd. Bara våra läsare. Tack vare er har Samnytt publicerat över 31 000 artiklar som har utmanat den tillrättalagda bilden i Sverige.
123 083 33 50
Swisha valfritt belopp
Tack för att du läser och stöttar Samnytt
