Det var i onsdags som EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos förkunnade att ”förhållandena för att godkänna dem [gränskontrollerna] finns inte längre”. Detta skulle innebära att gränskontrollerna i Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike och Norge måste upphöra i november.

Enligt den danska utlännings- och integrationsministern Inger Støjberg är det upp till Danmark hur man ska hantera sina gränskontroller, vilka man anser det finns behov av att behålla på plats tills vidare.

Gränskontroller kan enligt EU tillåtas i upp till två år om en nation hänvisar till extraordinära omständigheter – något Avramopoulos alltså menar inte längre föreligger.

Støjberg menar dock att migrantsituationen kan förändras hastigt och hänvisar till den stora mängd icke-registrerade migranter som rör sig fritt i Europa samt det ökade terrorhot som detta utgör.

I november greps en 20-årig syrisk man vid den dansk-tyska gränskontrollen som hade planer på att utföra ett terrorattentat i Köpenhamn.

Försvaret och hemvärnet ska assistera polisen
På måndag påbörjar 160 soldater från försvaret och hemvärnet en två veckors utbildning för att sedan successivt sättas in för att avlasta och assistera polisen med gränskontrollerna och all den extra bevakning som det förhöjda säkerhetsläget kräver.

Utöver gränskontrollerna och terrorhotet slukar även omfattande gängstrider polisens resurser liksom skyddsbevakning av judiska institutioner.

Nej till fler kvotflyktingar
Sedan 1979 har Danmark tagit emot kvotflyktingar i FN:s regi. Sedan 1989 har det handlat om 500 stycken per år. Men nu säger Støjberg stopp – både för förra årets resterande 491 stycken och årets. Detta med hänvisning till att Danmark behöver en paus i mottagandet och att vidare mottagning förutsätter att integrationen fungerar tillfredsställande. Initiativet stöds av Socialdemokraterna.

Støjberg understryker också att det handlar om att det är viktigt att invandrare antar landets värderingar, som är fundamentet i det danska samhället.

Dessutom vill Støjberg ändra lagen så att det blir upp till den sittande ministern att årligen själv avgöra ifall Danmark kan ta emot några kvotflyktingar överhuvudtaget och i så fall hur många.

Fram till och med den 31 juli i år kom 1 918 asylsökare till Danmark. Det är en kraftig nedgång jämfört med migrantkrisens år 2015 men även 2016. Andelen som beviljas asyl har också gått ned avsevärt.