Många är kritiska till regeringens och riksdagens beslut att generellt höja pensionsåldern i Sverige. Förändringarna börjar införas redan nästa år och när reformen är helt genomförd kommer det inte att vara möjligt att gå i pension innan man fyllt 64 år och då med lägre pension än om man väntar till 69 som blir ny ordinarie pensionsålder.

Kritiken handlar framför allt om att ingen hänsyn tas till att det är stor skillnad på att arbeta kvar i hög ålder för den som har ett skrivbordsjobb jämfört med exempelvis den som är byggnadsarbetare eller sjukvårdsbiträde med tunga lyft. Man är också kritisk till att de politiker som beslutat höja det svenska folkets pensionsålder ofta själva har mycket förmånliga pensionsvillkor och fallskärmar.

På onsdagen var socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, med tungt förflutet inom fackföreningsrörelsen, inbjuden till SVT Aktuellts studio för att svara på frågor om varför hon vill försämra pensionsvillkoren för svenska arbetare. “Det måste gå ihop” var ministerns huvudargument och hänvisade till att svenskarnas livslängd har ökat och att det därmed är orimligt att man ska kunna gå i pension lika tidigt som hittills.

Med “gå ihop” avsåg Strandhäll ekvationen mellan vad man betalar in till statskassan i relation till vad man senare i livet tar ut i pension. Socialförsäkringsministern fick dock inga frågor kring hur hennes egen ekvation går ihop där hon inte tillför statskassan en enda krona i externa pengar men under 2017 belastade systemet med en skattefinansierad lön på drygt 1,5 miljoner kronor.

Strandhäll duckade även invändningarna som handlar om att höjd pensionsålder drabbar relativt lågavlönade grupper i tunga yrken hårdast. Eftersom 64 år blir den nya nedre gränsen som ger lägre pension än om man väntar till ordinarie pensionsålder som då blir 69 år, innebär det också försämrade ekonomiska villkor för dessa grupper.

Den beslutade förändringen i pensionssystemet sker i tre steg enligt en modell som tagits fram av riksdagens pensionsgrupp.

Idag är det möjligt att gå i pension vid 61 års ålder men från och med nästa år höjs gränsen till 62 år. 2020 förlängs samtidigt rätten för en anställd att ha kvar sitt jobb med ett år. Tidigare har man kunnat få sparken från det år man fyller 67 men från och med nästa år har man rätt att arbeta kvar till dess man fyllt 68.

2023 är det dags för nästa steg. Då tvingas man arbeta till man fyllt minst 63 innan man kan gå i pension. Samtidigt höjs rätten att arbeta kvar till det år man fyller 69.

Det tredje steget slutligen tas 2026. Då måste man ha fyllt minst 64 år för att kunna ta ut pension. Rätten att arbeta kvar förlängs dock inte ytterligare.