Mönsterås kommun har genomgått en snabb demografisk omvandling i spåren av migrantkrisen 2015. Det lilla småländska samhället lär sig att möta nya utmaningar som flerfaldigt högre kostnader för vakter vid asylboenden, hög arbetslöshet bland nya invånare – och även djurplågeri i kommunala bostadsområden. Kommunens kris- och beredskapssamordnare uppger för Samhällsnytt att det är första gången och att han inte stött på det här problemet i Mönsterås tidigare.

”Det har uppmärksammats djurplågeri i området. Det har utdelats sparkar på både katter och igelkottar”.  Så här börjar ett flygblad som det kommunala bostadsbolaget Mönsterås bostäder i samarbete med kommunen tagit fram och spridit i sitt område i början av veckan. Flygbladet är på två språk – svenska och arabiska.

– Vi har ju så många arabisk-talande personer som har svårt att förstå svenska språket och som bor hos oss, förklarar bostadsbolagets kommunikatör Linn för Samhällsnytt när vi når henne på telefon.

Den lilla orten i Kalmar län med drygt fem tusen invånare fick i likhet med flera landsbygdskommuner ta emot många asylsökande under migrationskrisen 2015. Flera asylboenden öppnades då i kommunen vilket bland annat fick kommunens kostnader för inhyrda vakter att skjuta i höjden: för 2016 fick Mönsterås betala nästan fem gånger mer för vakterna jämfört med föregående år.

– Vi hade ett flyktingboende. Vi hade enorm flyktingskris i Sverige och då fick kommunerna förfrågan om de kunde öppna flyktingboende. Vi öppnade ett i Fliseryd som fungerade bra men för att klara säkerheten så måste vi ha väktare där dygnet runt, sa kommunens säkerhetsskyddschef Claus Kempe i en intervju till Sveriges radio då.

Migranter med uppehållstillstånd anvisade till Mönsterås fick sina bostäder främst genom den kommunala allmännyttan. Detta har lett till stora integrationsproblem som i många andra små kommuner i Sverige. Exempelvis fick Mönsterås vänja sig vid den höga arbetslösheten bland de nya invånarna: 2016 nådde den 35,9% jämfört med 7,5% bland inhemska befolkningen.

En annan utmaning verkar vara djurplågeri. När Samhällsnytt når kommunens kris- och beredskapssamordnare Fredrik Sandkvist på telefon vill han inte peka ut vilka som var inblandade i djurplågeriet. Han säger att det var ”pojkar” som ”jagade katter och igelkottar”.

Har ni haft sådan problematik förut?

– Det är ingenting som har nått mig i alla fall, det är det inte. Det är första gången som jag har detta.

Enligt Sandkvist har kommunen inte gjort någon regelrätt polisanmälan, men den kommunala polisen har underrättats om fenomenet:

– Jag har lyft frågan och pratat med polisen om detta, ja.

Det bör tilläggas att i muslimska länder finns det en allmänt vedertagen syn på katter och hundar som ”orena” djur. Synen bygger på en tolkning av Koranen och hadither som vissa menar är felaktig. I en del muslimska länder uppmanar religiösa auktoriteter till att döda hundar.