En kvinna från Iran sökte först asyl för att hon gripits av moralpolisen i Iran vid ett tillfälle. Hon påstod sig vara rädd för sin familj och ville få asyl eftersom hon lider av ”PTSD, ångest samt svår depressiv episod”. Efter en tid i Sverige kom hon på att hon också ville ha asyl för att hon här konverterat till kristendomen. Rätten tror inte på att hon blivit kristen men då hon låtsats vara kristen för sina många muslimska Facebookvänner och på grund av det riskerar att behandlas illa får hon ändå asyl och flyktingstatus.

En kvinna från Iran försökte först få asyl mot bakgrund av en historia som innefattade att hon skulle ha gripits av Irans moralpolis. När den historien inte gick hem skaffade hon diverse intyg från Smyrnakyrkan för att styrka att hon skulle ha konverterat till kristendomen. Hon ville även ha asyl mot bakgrund av psykolog- och läkarintyg som hon lämnat in enligt vilka hon skulle lida av ”PTSD”, ”ångest” och ”svår depressiv episod”.

Ärendet gick upp till migrationsdomstolen som inte tyckte att kvinnans uppgivna hälsoskäl var asylgrundande. Domstolen trodde inte heller att hon blivit genuint kristen, vilket annars skulle ha kunnat vara asylgrundande. Domstolen skriver att:

Vid en sammantagen bedömning anser migrationsdomstolen att A inte har gjort sannolikt att hon har konverterat från islam till kristendomen av genuin religiös övertygelse.

Missionerar via sociala medier

Efter att ha slagit fast att kvinnan inte ska betraktas som genuint kristen går rätten över till att diskutera om hon ska beviljas asyl eftersom hon låtsats vara kristen. Hon menar på att hon ska ha ägnat sig åt omfattande missionering i olika sammanhang. Hennes berättelse refereras i domen med stycket:

A har även anfört att hon även riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande på grund av att hon har missionerat och missionerar i stor omfattning, såväl i personlig kontakt med andra människor som via sociala medier.

Rätten skriver vidare att enligt så kallad ”landinformation” som tillförts målet så förekommer det att iranier informerar landets myndigheter om vad de läst på Facebook. Om det sker skulle kvinnan kunna råka illa ut i hemlandet, resonerar man.

Tusentals flyktingvänner gav flyktingstatus

Med följande motivering skriver rätten varför kvinnans lögner på facebook om att hon blivit kristen ska generera asyl och flyktingstatus:

Oaktat att A inte gjort en konversion av genuin övertygelse sannolik framgår det av skriftlig bevisning som hon har gett in att hon i eget namn och med användning av egen bild har publicerat omfattande material av kristen karaktär bland annat på Facebook, där hon har flera tusen vänner. Utifrån iranska myndigheters förmåga att övervara sina medborgare samt den exponering som A har på sociala medier anser migrationsdomstolen det sannolikt att iranska myndigheter har uppmärksammat eller kan komma att uppmärksamma henne som konvertit.

De som deltog i domslutet och skrev under på den slutgiltiga motiveringen var rådmannen Lucie Macek och nämndemannen Marilin Soliz Pereira De Greenwood (S). Nämndemännen Rolf Andersson (S?) och Hewa Cardoi (S) ville gå längre och att kvinnan skulle få flyktingstatus såsom varande genuint kristen. Domen har målnummer UM 15833-19 och går att ladda ner här.