➤ Historikern Fredrik Alvén vid Malmö högskola har författat en avhandling om motsättningar mellan fakta och moral och mellan kritiskt tänkande och värdegrund i historieundervisningen. Han föreslår i en debattartikel i tidskriften Populär Historia (nr 12, 2017) som lösning på problemet att moraliska kriterier skrivs in i läroplanen som kunskaper och tillåts övertrumfa historiska fakta vid betygsättning.

Enligt Alvén har ett problem uppstått i skolan på senare tid vad gäller att uppmuntra eleverna till kritiskt tänkande. Det var bra så länge det var konservativa värderingar eleverna nagelfor ur ett kritiskt perspektiv från vänster.

Idag när skolan har implementerat en vänsterliberal värdegrund, är det inte längre önskvärt att eleverna utmanar denna med kritiskt tänkande. I stället menar Alvén att eleverna bör styras till att tänka innanför gränserna vad som är ”moraliskt acceptabelt”.

Alvén har inför sin avhandling studerat hur 245 elever hanterat frågor kring ämnet migration till och från Sverige från Vikingatid och fram till idag. Eleverna har fått skriva ett prov som sedan rättats av lärare. Vid rättningen har lärarna ställts inför ett dilemma.

Många elever har besvarat migrationsfrågorna på ett sätt som de vet att de förväntas göra utifrån de värderingar om öppenhet, mångfald och alla människors lika värde som skolan har som målsättning att inskärpa i eleverna. De har därvid tvingats tumma på historiska fakta och avstå från kritiskt tänkande.

Några elever har dock gjort tvärtom. De har korrekt och konsekvensneutralt beskrivit historiska skeenden och nalkats migrationsfrågorna med kritiskt tänkande, utan att snegla på om svaren harmonierar med den värdegrund skolan vill att de ska stöpas in i.

Alvén har också noterat att lärarna rättat proven utifrån olika principer. Många lärare har i sina bedömningar av provsvaren tagit större hänsyn till elevens moral och värdegrund än till dennes historiska kunskaper och förmåga till kritiskt tänkande. Men några lärare har gjort tvärtom.

”Det finns elever som resonerar på hög historisk nivå men som går utanför ramen för skolans värdegrund”, skriver Alvën. Och det finns lärare som inte tillrättavisar detta beteende genom att göra poängavdrag och sänka betygen för dessa elever, utan ”går strikt på de kunskapskrav som gäller”. Detta finner Alvén oroande.

Alvën har dock en lösning på problemet. Om man omdefinierar moraliska värderingar och i stället kallar dessa för kunskaper, jämställda med eller överordnade själva historiekunskaperna, då kan alla lärare rätta prov och ge betyg utifrån gällande kunskapskrav samtidigt som moral och värdegrund får den önskvärda framskjutna platsen i undervisningen framför faktakunskaper och kritiskt tänkande.