Fem muslimska organisationer i Järva går gemensamt ut inför valet och uppmanar muslimer och andra svenskar att rösta. Samtidigt riktar de skarp kritik mot vad de beskriver som politiska provokationer och ett allt större fokus på islam och muslimer i valdebatten.
I en debattartikel publicerad av Nyhetsbyrån Järva i veckan går fem muslimska organisationer i Järva samman inför valrörelsen. Budskapet är att kriminalitet, integration, skola, ekonomi och försvar bör stå högre på den politiska dagordningen än det som organisationerna beskriver som ”kulturkrig” och politiska provokationer.
Debattartikeln är undertecknad av företrädare för Islamiska Kultur Center Rinkeby, Husby Islamiska Kulturcenter, Islamiska Förbundet i Järva, Eritreanska Muslimska Föreningen i Stockholm och Khadija Center Kista. Några personnamn anges däremot inte.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Jomshofs succé: Islamboken SLUTSÅLD på ett dygn
Bakgrunden till utspelet är enligt organisationerna bland annat den senaste tidens uttalanden från SD-politikern Richard Jomshof. De skriver att Jomshofs retorik skapar motsättningar och att den politiska debatten riskerar att fastna i frågor om islam, invandring och svenska värderingar i stället för att handla om samhällsproblemen.
Organisationerna skriver samtidigt att de inte vill förneka problemen. Tvärtom nämns kriminalitet, segregation och misslyckad integration uttryckligen som frågor som måste hanteras. Även våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld nämns som problem som måste bekämpas.
Del av svenska samhället
En central del av texten är försöket att etablera svenska muslimer som en självklar del av det svenska samhället.
”Vi är inte ett problem som ska hanteras. Vi är medborgare som ska vara med och bygga landet”, skriver organisationerna.
De beskriver hur svenska muslimer arbetar inom bland annat vården, skolan och kollektivtrafiken, driver företag och studerar. Resonemanget är att samma samhällsproblem som påverkar övriga svenskar också påverkar muslimer.
Organisationerna avvisar därför en politisk logik där muslimer beskrivs som ett främmande inslag i Sverige. I stället efterlyser de en debatt om bland annat arbete, företagande, skola, vård och trygghet.
Samtidigt försöker debattartikeln markera avstånd från en konfrontativ politisk mobilisering. Författarna skriver att de inte tänker beskriva väljare som röstar på ett visst parti som fiender och konstaterar att många svenskar har en verklig oro över kriminalitet, migration, integration och samhällsförändringar.
Uppmanar till politiskt deltagande
Det mest konkreta budskapet inför valet är en uppmaning till valdeltagande. Organisationerna vill att människor ska läsa partiernas program, granska deras resultat och bilda sig en egen uppfattning. De skriver också att de tänker organisera sig bättre i civilsamhället, bjuda in politiker från olika partier och ställa frågor till dem.
”Därför är vårt svar valdeltagande”, skriver de.
LÄS ÄVEN: Efter islamistkaoset: 7 av 8 är araber på Vänsterpartiets nya kommunlista
Det innebär också att texten inte innehåller någon uttrycklig uppmaning att rösta på ett visst parti. Tvärtom framhåller undertecknarna att människor inte behöver rösta likadant.
De vill däremot se en valrörelse där partierna konkurrerar om väljarnas röster genom konkreta resultat inom bland annat arbete, skola, trygghet, ekonomi, vård och integration.
Vilka står bakom?
De fem organisationerna har olika bakgrund och verksamhet. Det finns också betydande skillnader i hur mycket information som går att hitta om dem offentligt.
Islamiska Kultur Center Rinkeby (IKCR) uppger på sin egen webbplats att organisationen är en ideell förening som funnits sedan 1992 och arbetar med religiösa, kulturella och sociala aktiviteter.
Organisationen beskriver sig som en samlingsplats för den muslimska gemenskapen i Järva och arbetar bland annat med utbildning, barn- och ungdomsverksamhet samt ett projekt för att bygga en större moské. Organisationen uppger att dess medlemmar representerar över 30 nationaliteter.
Husby Islamiska Kulturcenter, även kallad Husby Moskén, uppger att verksamheten grundades 1986 och fungerar som en plats för religiösa och kunskapsinriktade sammankomster. Moskéns egen webbplats uppger omkring 500 besökare per dag och omkring 1 000 vid fredagsbönen.
Islamiska Förbundet i Järva är en ideell förening som har funnits sedan 1990-talet och har under flera år bedrivit verksamhet riktad mot ungdomar och familjer. Förbundet har också en dokumenterad historia av arbete mot våldsbejakande extremism.
Sveriges Radio rapporterade 2016 om organisationens så kallade WAANO-projekt, där man producerade filmer riktade till unga muslimer för att motverka rekrytering till extremistiska grupper och resor till bland annat Syrien och Irak. Projektet finansierades bland annat med stöd från Allmänna arvsfonden och Stockholms stads stadsdelar.
Förbundet har även arbetat med att öka valdeltagandet i Järva. Redan inför valet 2014 uppgav dåvarande ordföranden Ibrahim Bouraleh att organisationen såg det som sitt ansvar att bilda opinion och uppmuntra människor att rösta.
Eritreanska Muslimska Föreningen i Stockholm, som också förekommer under namnet Jalia, är en förening med fokus på den eritreanska muslimska gemenskapen. Föreningen har bland annat arrangerat idrotts- och familjeaktiviteter och syns fortfarande i föreningslivet i Stockholm.
Khadija Center i Kista beskrivs som ett islamiskt kulturcenter och en sunnimuslimsk moské. Centret ligger i Kista och har verksamhet riktad mot den muslimska gemenskapen, bland annat religiösa sammankomster och aktiviteter.
Åkesson håller inte med
Artikeln avslutas med en uppmaning till politikerna att tävla om väljarnas förtroende genom resultat snarare än provokationer.
”Vi tänker inte låta oss provoceras bort från Sveriges framtid. Vi tänker vara med och bygga den”, skriver de fem organisationerna.
I måndagens partiledardebatt gjorde SD-ledaren Jimmie Åkesson klart att om man är en fullt utövande muslim går det inte att förena med att vara anpassad till det svenska samhället:
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Socialdemokraternas kontakter med Muslimska brödraskapet går tillbaka till 1969
