Den omstridde vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali, som kryssades in i riksdagen under misstänkta valfuskomständigheter, fick permanent uppehållstillstånd i Sverige trots att hans identitet inte kunde styrkas. Det visar handlingar från Migrationsverket. I februari i år beviljades han dessutom svenskt medborgarskap – trots en pågående skuldsanering och ytterligare obetalda skulder. Nu växer frågetecknen kring hur myndigheten har hanterat hans ärende.
Mohamed Abdukardir Ali har under de senaste veckorna hamnat i centrum för flera uppmärksammade avslöjanden. Först handlade det om misstänkt valfusk i Borlänge, där han genom en oväntad personvalssuccé tog sig från nionde plats på Vänsterpartiets lista till en riksdagsplats.
Därefter har hans ekonomiska förhållanden och omständigheterna kring hans svenska medborgarskap blivit föremål för granskning. Nu visar det sig att frågetecknen sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt handlingar som Kvartal begärt ut från Migrationsverket beviljades den somaliskfödde politikern permanent uppehållstillstånd i september 2013. Ali hade då ansökt om att få komma till Sverige genom anknytning till en förälder som redan befann sig i landet.
Ansökan lämnades in vid den svenska ambassaden i Addis Abeba i Etiopien i maj 2012, när Ali var 16 år gammal. Han hade alltså inte sökt asyl i Sverige, vilket tidigare har förekommit som en uppgift i rapporteringen om honom.
Trots att hans identitet inte ansågs styrkt beviljades han permanent uppehållstillstånd. Samtidigt fick han ett så kallat främlingspass, där det uttryckligen antecknades att identiteten inte var styrkt.
LÄS ÄVEN: V-somaliern fick skuldsanering med nollplan – var inte ens svensk medborgare
Ett främlingspass kan utfärdas till personer som har uppehållstillstånd i Sverige men saknar möjlighet att få ett pass från sitt hemland. Enligt Migrationsverkets egna regler ska den sökandes identitet som huvudregel vara klarlagd vid anhöriginvandring.
Det finns emellertid undantag. Vid återförening av kärnfamiljer kan det under vissa förutsättningar räcka att identiteten bedöms som sannolik. Av de handlingar som Kvartal fått tillgång till framgår inte vad som låg bakom bedömningen att Alis identitet kunde godtas.
Anhörighet med direkt släktskap till förälder kan enkelt fastställas med ett blodprov. Varför något sådant inte tagits framgår inte heller av tillgängliga handlingar.
Identiteten fortfarande inte styrkt tio år senare
Problemet med identitetshandlingarna kvarstod under lång tid. När Ali beviljades nya främlingspass 2017 och 2023 konstaterade Migrationsverket vid båda tillfällena att hans identitet fortfarande inte var styrkt.
I besluten hänvisade myndigheten bland annat till svårigheterna att kontrollera somaliska identitetshandlingar, som generellt bedöms ha ett lågt bevisvärde. Trots detta kunde Ali fortsätta sin väg mot ett svenskt medborgarskap.
I januari 2023 lämnade han in sin första ansökan. Den avslogs i mars 2024. Även i den utredningen var uppgiften att hans identitet inte var styrkt markerad. Men det var inte identitetsfrågan som fällde avgörandet. I stället fick Ali avslag på grund av sina skulder.
I juli 2024 gjorde Migrationsverket en anteckning om att en nationell identitetshandling hade kontrollerats. Vilken handling det rörde sig om och vilket land som utfärdat den vill myndigheten inte uppge med hänvisning till sekretess.
I november 2025 kallades Ali till en personlig identitetskontroll. Tre månader senare, den 20 februari 2026, beviljades han svenskt medborgarskap. Detta trots att han fortfarande hade skulder som föranlett ett tidigare avslag.
Migrationsverket hänvisar till undantagsregler
Kvartal har frågat Migrationsverket hur en person vars identitet under så många år inte kunnat styrkas ändå kan bli svensk medborgare. Myndighetens presskommunikatör Marvin Hansson förklarar att somaliska pass och andra somaliska identitetshandlingar generellt inte anses tillräckliga för att styrka identiteten i medborgarskapsärenden. Men det behöver inte innebära att en ansökan avslås.
– Om identitetshandlingen inte styrker identiteten innebär det inte automatiskt att personen inte kan få svenskt medborgarskap. Lagen medger i vissa fall undantag, säger Hansson till Kvartal.
Enligt regelverket kan en person som bott i Sverige under minst tio år med samma identitetsuppgifter under vissa förutsättningar få sin identitet godtagen som trovärdig, även utan handlingar som styrker den. När Ali beviljades medborgarskap hade han haft permanent uppehållstillstånd i drygt tolv år.
Om det var denna undantagsmöjlighet som tillämpades i hans fall, eller om Migrationsverket till slut ansåg hans identitet styrkt, vill myndigheten inte avslöja. Inte heller nu framgår varför man inte kontrollerat riktigheten i Alis släktskap med den förälder som han sökte uppehållstillstånd som anhörig till.
Nästan var tredje fick medborgarskap utan styrkt identitet
Kvartals granskning aktualiserar också ett betydligt större problem med den svenska medborgarskapsprövningen. När Riksrevisionen granskade 400 medborgarskapsärenden från 2023 visade det sig att nästan var tredje person som beviljats svenskt medborgarskap saknade styrkt identitet.
Den största gruppen hade fått undantag eftersom de bedömts ha gjort sin identitet sannolik och bott länge i Sverige. Riksrevisionen konstaterade också att Migrationsverket har särskilt svårt att kontrollera identiteten hos personer från länder vars identitetshandlingar inte bedöms tillförlitliga.
Det innebär att svenskt medborgarskap i ett betydande antal fall beviljas utan att den sökandes identitet har kunnat fastställas genom godtagbara identitetshandlingar. Och enklast att få uppehållstillstånd och medborgarskap utan att styrka sin identitet är det för personer från länder som Somalia.
Skuldsanering pågår fortfarande – ändå fick han medborgarskap
Men identiteten är inte det enda som väcker frågor kring Mohamed Alis medborgarskap. Som Samnytt tidigare rapporterat har Ali omfattande skulder och en skuldsanering som löper ända till juni 2027.
Skuldsaneringen omfattar drygt 163 000 kronor. Trots detta beviljades han svenskt medborgarskap redan i februari 2026.
Enligt Migrationsverkets regler kan obetalda skulder hos Kronofogden utgöra hinder för svenskt medborgarskap. Även efter att skulderna har betalats ska den sökande normalt ha varit skuldfri under ytterligare en tid, oftast två år, för att visa att ekonomin är under kontroll.
I Alis fall återstår alltså mer än ett halvår av skuldsaneringen, samtidigt som medborgarskapet redan har beviljats. Till detta kommer ytterligare skulder som Ali ådragit sig efter beslutet om skuldsanering och som därför inte omfattas av denna.
Samnytt har kontrollerat uppgifterna med Kronofogdemyndigheten och kunnat konstatera att dessa skulder fortfarande är obetalda. De kvarstod också vid tidpunkten då Ali beviljades medborgarskap.
Det innebär att frågetecknen inte enbart gäller hur Migrationsverket bedömt en pågående skuldsanering, utan också hur myndigheten förhållit sig till andra obetalda skulder.
Det är ännu inte klarlagt vilka uppgifter om Alis ekonomiska förhållanden som de ansvariga handläggarna brytt sig om att begära in och/eller ta hänsyn till när medborgarskapsbeslutet fattades.
Pensionär granskar beslutet – kräver handlingarna
En av dem som reagerat på uppgifterna är 64-åriga sjukpensionären Marita Welin i Kristinehamn. Samnytt har tidigare berättat hur hon på eget initiativ börjat granska Migrationsverkets hantering av Alis medborgarskapsärende. Hon har begärt ut myndighetshandlingar och försöker bland annat få klarhet i vilka kontroller som gjordes av hans skulder innan beslutet fattades.
– Jag måste börja granska makten. För att det här håller inte längre, sade hon i en tidigare intervju med Samnytt.
Welin har också ifrågasatt hur Ali kunde få medborgarskap när hans skuldsanering fortfarande pågår. Migrationsverket har i korrespondens med henne förklarat att medborgarskapsärenden normalt inte utreds på samma sätt som tillståndsärenden. I stället görs sammanställningar av uppgifter för att bedöma om den sökande uppfyller kraven.
Welin har begärt att få ta del av underlaget bakom beslutet och säger sig vara beredd att driva frågan till kammarrätten om myndigheten vägrar lämna ut handlingarna.
Samnytt har även talat med en källa med insyn i Migrationsverkets verksamhet. Källan har pekat på tre tänkbara förklaringar till hur ett ifrågasatt beslut kan komma till stånd – press på handläggarna att producera många beslut, bristande kunskaper om regelverket eller aktivism.
Källan har dock betonat att det inte går att avgöra vilken, om någon, av dessa förklaringar som är tillämplig i just Alis fall. Några säkra belägg för att de ansvariga handläggarna skulle ha gjort sig skyldiga till korruption eller andra oegentligheter har inte presenterats. Men frågetecknen har heller inte rätats ut.
Kryssades in i riksdagen – misstänkt valfusk utreds
Mohamed Ali blev rikskänd efter riksdagsvalet i september, då han lyckades kryssa sig förbi flera mer etablerade vänsterpartister och ta en plats i riksdagen. Han stod på nionde plats på Vänsterpartiets lista i Dalarna men fick 648 personröster, tillräckligt för att bli invald.
Kort efter valet framkom uppgifter om misstänkt otillbörlig påverkan på väljare i Borlänge. Enligt uppgifter i flera medier ska personer ha delat ut valsedlar där Ali redan var ikryssad och uppmanat väljare att använda dessa.
Det har också förekommit uppgifter om att väljare skjutsats till förtidsröstningslokaler och i vissa fall erbjudits pengar. Ett vittne har berättat för Sveriges Radio att han sett en väljare med en i förväg ikryssad valsedel för Vänsterpartiet.
Misstankarna ledde till en polisutredning om otillbörligt verkande vid röstning. Enligt tidigare uppgifter från SVT omfattar utredningen tre misstänkta personer, men ingen hade då delgivits misstanke om brott. Ali har inte pekats ut som brottsmisstänkt och har själv bestämt förnekat all inblandning.
Vänsterpartiets ledning har beskrivit anklagelserna som mycket allvarliga och meddelat att Ali skulle ta en paus från riksdagsarbetet. Samtidigt har han inte velat lämna ifrån sig sitt riksdagsmandat.
Borlänge kommuns egen genomgång har hittills inte funnit absoluta belägg för systematiskt eller organiserat valfusk inne i kommunens röstningslokaler. Polisens utredning av misstänkt otillbörlig påverkan har dock fortsatt.
Ali har nu också sjukskrivit sig. Vilken sjukdom det rör sig om är i skrivande stund oklart.
Flera frågor återstår för Migrationsverket
De senaste avslöjandena innebär att Mohamed Alis bakgrund nu granskas från flera olika håll. Kvartals uppgifter visar att han under minst tio år hade svenska uppehållstillståndshandlingar trots att hans identitet inte bedömdes styrkt. Samnytts tidigare granskning har samtidigt visat att han beviljades medborgarskap trots en ännu inte avslutad skuldsanering och andra obetalda skulder.
Det återstår att klarlägga om Migrationsverket tillämpat ett lagligt undantag från identitetskravet, hur myndigheten bedömde hans skulder och vilka kontroller som faktiskt gjordes innan medborgarskapet beviljades – eller om det har förekommit oegentligheter i hanteringen av ärendet.
Kvartal uppger att tidningen tillsammans med flera kollegor sökt Mohamed Ali för en kommentar – utan att få något svar.
