2012 lanserade Jordbruksverket arbetet med dess nya it-system som till dags dato kostat 673 miljoner kronor, och ännu vet ingen när det kan tänkas vara klart. Med tanke på den tid som förflutit återstår det att se hur pass modernt och användbart systemet fortfarande är den dagen man eventuellt får igång det.

Byggandet av den nya plattformen syftade till att föregå att den gamla programvaran, som var utgående, skulle kunna ställa till med något. Man ville även förbereda sig inför kommande förändringar i EU:s jordbrukspolitik. När medlemsländerna väl lyckats enas om ett nytt regelverk är tiden dock knapp innan det skulle tas i bruk.

Enligt en rapport från Statskontoret 2016 konstaterar man redan då att Jordbruksverket tappat kontrollen över kostnaderna, det skulle nu krävas dubbelt så mycket som planerat.

Under våren analyserar man för att se hur systemet ska kunna appliceras under EU:s nästa budgetperiod. I värsta fall kan man få börja om från början.

– Vi hade gärna sett en stabil jordbrukspolitik men vi vet att det kommer att bli stora förändringar. Här finns en målkonflikt. Vi vill ha så enkla stödformer som möjligt, medan politikerna har andra mål som de vill uppnå, säger Patrik Alenfelt, avdelningschef på jordbrukarstödsavdelningen på Jordbruksverket till SVT Nyheter.